Frågor och svar

Skade- och livförsäkringsföretag

Vilka ska rapportera?

Vilka moduler förväntas olika företag rapportera avseende kvantitativa rapporter, kvartal?

Följande moduler gäller:

  • QRT, företag (Quarterly Solvency II reporting Solo) qrs
  • ECB add-ons, företag (Quarterly ECB reporting Solo) qes
  • QRT, grupp (Quarterly Solvency II reporting Group) qrg
  • FS, företag (Quarterly Financial Stability reporting Solo) qfs
  • FS, grupp (Quarterly Financial Stability reporting Group) qfg.

Vilka ska rapportera ECB add-ons/tilläggsuppgifter ECB?

Rapportering av tilläggsuppgifter ECB enligt FFFS 2015:13 5 kap. Kompletterande tillsynsrapportering, 10 § (avsnitten A, C, E i bilaga 6) ska lämnas av försäkringsföretag vars balansomslutning som det närmast föregående räkenskapsåret överstiger fyra miljarder kronor.

Nationella rapporter

Behöver rapporten Kapitalplaceringar P1A-C och kompletterande tillsynsrapporten, flik G: Kapitalplaceringar och skulder rapporteras parallellt?

Kapitalplaceringar P1A-C upphävdes 2016-01-01 för de försäkringsföretag som omfattas av Solvens 2, och lämnas därmed sista gången för fjärde kvartalet 2015. Alla försäkringsföretag som omfattas av Solvens 2 ska i stället rapportera den kompletterande tillsynsrapporteringen (FFFS 2015:13), flik G: Kapitalplaceringar och skulder – kvartal från och med första kvartalet 2016. Dock ska försäkringsföretag som inte omfattas av Solvens 2 fortsätta att rapportera den äldre versionen av Kapitalplaceringar P1A-C till SCB.

Hur beräknas den maximala säkerhetsreserven under övergångsperioden för försäkringsföretag som tillämpade självbehållsregeln per den 31 december 2015?

Övergångsperioden utgår från självbehållet för enskild risk per den 31 december 2015 och innebär att (hänvisningarna är till Föreskrifter (FFFS 2015:23) om ändring i Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd (FFFS 2013:8) om normalplan för skadeförsäkringsföretags beräkning av säkerhetsreserv):

Per den 31 december 2019 får den maximala säkerhetsreserven uppgå till det högsta av den säkerhetsreserv som beräknas utifrån 2 kap. 2 § p. 1 eller 2.

Hur hittar jag bilagorna (2,4,6,8) för respektive rapport i periodisk inrapportering enligt föreskrift 2015:13?

Bilagorna motsvarar rapport enligt följande:

  • Bilaga 2 = F633 Kvartal Liv Kompletterande
  • Bilaga 4 = F632 Kvartal Skade Kompletterande
  • Bilaga 6 = Modul qes (ingår i QRT Solvens 2)
  • Bilaga 8 = F642 Kvartal Filial Liv och Skade Kompletterande


Hur motsvarar radreferenserna i blanketterna i periodisk inrapportering radreferenserna i föreskriften 2015:13?

Samtliga radreferenser i föreskriften 2015:13 går att återfinna efter respektive rad i blanketten inom hakparentes.

Tex Blankett F632 Kvartal Skade Kompletterande. Balansuppgifter – kvartal. Tillgångar. B1 Summa tillgångar [C1].

[C1] i det här fallet motsvarar föreskriftens radreferens C1.

I vilket format ska kompletterande tillsynsrapportering lämnas till FI?

Den kompletterande tillsynsrapporteringen kommer vara möjlig att rapportera in manuellt i gränssnittet i systemet Periodisk inrapportering via webben. Det kommer också finnas möjlighet att skapa en transaktionsfil i XML-format för att ladda upp data i blanketten i systemet. Mer information om detta kommer att publiceras på fi.se.

När och var ska delårsrapport lämnas?

Delårsrapporten ska skickas till Bolagsverket senast två månader efter rapportperiodens utgång och även till Finansinspektionen enligt FFFS 2015:12, 8 kap. Delårsrapport (FFFS 2008:26 upphävd 2016-01-01).

Delårsrapport (Bolagsverket)

Vart skickas frågor om rapportering av Kapitalplaceringar och skulder (flik G)?

Innehållsfrågor om Kapitalplaceringar och skulder – kvartal (kompletterande tillsynsrapportering) ska skickas till Statistiska Centralbyrån: fmfi@scb.se.

Frågor av teknisk karaktär om inrapporteringen skickas till: rapportering@fi.se.

Ska man i "varav"-posten på rad G39 ("varav koncern eller intresseföretag") i den Kompletterande tillsynsrapportering, kvartalsrapport Flik G Kapitalplaceringar och skulder också inkludera aktier och andelar som utgörs av fondförsäkringstillgångar?

Nej, man ska inte inkludera aktier och andelar som utgörs av fondförsäkringstillgångar i denna "varav" post. Uppgifter som lämnas här bör endast utgöras av innehav av aktier och andelar som är klassificerade som sådana innehav på ett sätt förenligt med de definitioner som anges i FFFS 2015:12 (FI:s redovisningsföreskrifter).

Solvens 2

Ska kapitalförvaltningskostnader och omkostnader stressas vid beräkning av kapitalkravet för kostnadsrisk inom livförsäkring? (Blankett 26.03.)

Den 20 mars 2020 uppdaterade Eiopa sitt svar på denna fråga – se Q&A 1788.

Bolaget jag ska rapportera för har beviljats undantag för vissa mallar enligt artikel 35.6-35.8, Solvens 2 Direktivet (Direktiv 2009/138/EG). Hur ska jag rapportera en mall i det fall andra valbara alternativ också stämmer?

För samtliga mallar där undantaget gäller ska alternativet "Undantagen enligt artikel 35.6-35.8" användas, oavsett om andra valbara alternativ också stämmer för mallen.

Hur ska kravet på information som anges i artikel 309.8 i Kommissionens delegerade förordning (2015/35) tolkas?

I artikel 309.8 i Kommissionens delegerade förordning (2015/35) anges att bolagen i samband med lämnande av sin kvalitativa Regelbundna tillsynsrapport som ska avges till tillsynsmyndigheten årligen ("RSR") också ska lämna viss företagsspecifik information. Dessa upplysningar avser att ge relevant information till Eiopa för att i framtiden kunna uppdatera standardformelns korrelationsparametrar. Det finns därigenom ett samband mellan artikel 309.8 i den delegerade förordningen och den information som avses i den delegerade förordningens skäl 76 samt artikel 221.1, som i sin tur går tillbaka till artikel 111.1d i Solvens 2 Direktivet (Direktiv 2009/138/EG). Avsikten med hur Direktivets artikel 111.1d genomförts i förordningen, enligt skäl 76, är att möjliggöra att informationsinsamlandet ska ske på så sätt att de nationella tillsynsmyndigheterna samlar in dessa uppgifter årligen från försäkrings- och återförsäkringsföretag som en del av den information som ska rapporteras i RSR.

Det som ska ingå i RSR är relevant företagspecifik kvantitativ data för standardformelns korrelationsparametrar. I skäl 76 till förordningen anges också vad det är för typ av information som åsyftas – då anges att sådan lämplig empirisk information bl.a. bör inkludera "changes in mortality rates and lapse rates for life obligations and combined ratios or provision run-off ratios for non-life insurance obligations".

FI har lämnat ett förtydligande svar på fi.se om "när en regelbunden tillsynsrapport (RSR) ska lämnas till FI de närmaste åren" och då angett vad som gäller för rapportering under åren 2016-2019. Att förtydliga i anslutning till detta är att årlig uppdatering av information som lämnas för att uppfylla artikel 309.8 utgör en del av de uppgifter som ska lämnas om riskprofil också för åren 2017-2018, dvs., uppgifterna lämnas också för de år under perioden 2016-2019 när en full RSR inte ska inlämnas.

Bolagen bör bereda detta material på en relativt granulär nivå, och i det rekommenderar FI att försäkringsspecifik information som ingår i RSR för att lämna upplysningar relevanta för artikel 309.8 åtminstone är på nivån "Solvens 2 affärsgren" (Eng. "Solvency 2 line of business"). Även om FI kan komma att vilja precisera närmare innehåll och detaljnivå på information som ska lämnas, eftersom uppgifterna är av relevans också för vår tillsyn, är frågan om detaljnivån för informationsinsamlande ytterst lämnad till Eiopa att besvara. Eiopa har indikerat att de inte avser precisera detaljnivån i samband med årsrapportering 2016-12-31, också givet pågående arbete med översyn av standardformlen. Eiopa och de nationella tillsynsmyndigheterna kommer dock att genomföra kvalitetsgranskning av information som lämnas i RSR under de första åren som denna rapportering är igång. Baserat på bedömningen av kvalitén och detaljnivån som lämnas kan Eiopa och de nationella tillsynsmyndigheterna vilja i framtiden precisera närmare krav på innehåll och information för upplysningar som ska lämnas i RSR under artikel 309.8 i Kommissionens delegerade förordningen.

Hur ska väsentliga riskkoncentrationer och betydande transaktioner inom en grupp rapporteras?

Väsentliga riskkoncentrationer och betydande interna transaktioner (FRL 2010:2043 19 kap. 37 §) rapporteras årsvis via kvantitativa blanketter (QRT). Mycket betydande interna transaktioner ska rapporteras snarast möjligt och måste rapporteras i fritt format eftersom sådan rapportering kan behöva göras när som helst under året. Förslagsvis använder företaget/gruppen den avsedda kvantitativa blanketten i Excel-format och skickar in till Finansinspektionens officiella adress finansinspektionen@fi.se. Transaktionerna kommer sedan också fångas upp i den årliga rapporteringen (QRT) av betydande interna transaktioner som görs via systemet Periodisk inrapportering via webben.

Hur skapas XBRL-filerna för kvantitativa rapporter inom Solvens 2?

Rapporterande företag är själva ansvariga för att skapa XBRL-instansfiler som kan tas emot av FI. Det finns ett antal verktyg på marknaden för att skapa och validera XBRL-instansfiler.

Hur ställer jag frågor om EU-kraven på rapportering?

På Eiopas webbplats finns ett frågeverktyg där det både går att ställa frågor samt ta del av de svar på frågor som andra försäkringsföretag har ställt. Syftet med detta verktyg är att främja en enhetlig regeltolkning och att underlätta implementeringen av de nya kraven.

Eiopas frågor och svar

Finansinspektionen har inte möjlighet att precisera kravet för varje enskilt försäkringsföretag. Frågor till FI kan ställas till de mejladresser som listas längst ned på denna sida.

När rapporterar FI uppgifter till Eiopa?

När utrapportering till Eiopa sker beror på rapporten och dess period. Datumen framgår i Eiopas Taxonomy Roadmap som finnas att hämta på Eiopas sida Supervisory reporting dpm and xbrl.

Ska vi rapportera in en XBRL-fil för "ordinarie" Solvens 2-mallarna (QRT) samt en XBRL-fil som även inkluderar den s.k. "ECB add-ons"?

Nej, försäkringsföretag med balansomslutning på mer än fyra miljarder kronor rapporterar endast in en XBRL-fil som inkluderar den så kallade ECB add-ons/ tilläggsuppgifter ECB under följande moduler: qes (kvartal) och aes (år).

Vad gäller för svenska filialer inom EU i fråga om rapportering?

Under Solvens 2 lämnas uppgifter om filialerna i tillsynsrapport S.04.01 Verksamhet per land. För de bolag som har en balansomslutning över fyra miljarder ska rapporten Kompletterande tillsynsrapportering – filialer lämnas in för samtliga av bolagets utländska filialer.

Vad är det som gäller i fråga om när en regelbunden tillsynsrapport (RSR) ska lämnas till FI de närmaste åren?

FI har beslutat att följande ska gälla, utifrån de ramar som ges i artikel 312 p. 2 i Solvens 2-förordningen; kommissionens delegerade förordning (EU) 2015/35.

2019

Alla företag och grupper som ska lämna en solvens- och verksamhetsrapport (SFCR) ska också rapportera en fullständig regelbunden tillsynsrapport (RSR).

Solvens 2-förordningen (Kommissionens delegerade förordning (EU) 2015/35 av den 10 oktober 2014 om komplettering av Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/138/EG om upptagande och utövande av försäkringsverksamhet).

Vilka ska rapportera finansiell stabilitet?

Rapportering av finansiell stabilitet enligt Riktlinjer om rapportering i syfte att skapa finansiell stabilitet EIOPA-BoS-15/107 SV, RL 2 1.18 och 1.19 ska lämnas av försäkringsföretag och grupp med över 12 miljarder euro i balansomslutning eller motsvarande i nationell valuta på Solvens 2-balansräkning.

Vilken växelkurs ska bolag som har rapporteringsvaluta i svenska kronor använda när de omräknar sitt garantibelopp från euro till svenska kronor i blanketter med beteckningen "S.28"?

Garantibelopp anges i försäkringsrörelselagen (2010:2043) i euro. I blanketter med beteckningen "S.28" ska dock värdet anges i svenska kronor i det fall ett bolag också har svenska kronor som rapporteringsvaluta. Då finns en bestämd växelkurs som ska användas, vilken anges i Finansinspektionens föreskrifter (FFFS 2020:14) om eurokurs på försäkringsområdet - se länk nedan.

Vid omräkning till svenska kronor ska från och med den 31 december varje år en växelkurs användas som anses motsvara det värde i svenska kronor som har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning (EUT) och som avser sista dagen i den närmast föregående oktobermånaden.

Den kursen gäller från 31 december innevarande år och fram till 30 december i nästa år. Exempelvis gäller att 1 euro motsvarar 9,3866 svenska kronor (kurs enligt Europeiska unionens officiella tidning per den 31 oktober 2015) vid omräkningar av garantibeloppet från euro till svenska kronor som görs i rapporteringen från och med den 31 december 2015 t.o.m. den 30 december 2016, då en annan kurs blir gällande. Mer information om detta framgår också i länken till FFFS 2020:14 nedan.

Bakgrund

Frågan om vilken växelkurs som bolag som har rapporteringsvaluta i svenska kronor ska använda för lämnande av uppgifter om sitt garantibelopp i svenska kronor i blanketter med beteckningen S.28 har uppstått i och med att försäkringsrörelselagen (2010:2043) 8 Kap 17-21§§ anger garantibeloppet i euro.

De bakomliggande regler som styr att garantibeloppet ska anges i svenska kronor av dessa bolag är följande:

Artikel 299 i Solvens 2-direktivet (2009/138/EG) säger att belopp som anges i euro i direktivet ska omräknas till det motvärde i nationell valuta som gällde för den sista arbetsdagen i oktober varje år där växelkurser finns tillgängliga (det värdet ska gälla för omräkningar som sker från och med den 31 december samma år, fram till 31 december nästa år, då en ny växelkurs gäller).

Finansinspektionens föreskrifter (FFFS 2020:14) om eurokurs på försäkringsområdet anger den metod som bolagen ska använda för att bestämma valutakurs som ska gälla för omräkning av belopp som anges i euro i försäkringsrörelselagen i enlighet med direktivets artikel 299, däribland garantibeloppet. Föreskriften hänvisar då till den eurokurs som gällde för den sista dagen i oktober som varje år publiceras i Europeiska unionens officiella tidning.

På den webbsida som presenterar FFFS 2020:14 (men inte i föreskriften, som alltså anger metoden för att bestämma växelkursen, men inte anger de gällande växelkurserna i sig) lämnas också information om de hittills publicerade eurokurserna, samt för vilka datum dessa växelkurser är gällande.

FFFS 2020:14 – Finansinspektionens föreskrifter om eurokurs på försäkringsområdet

Är säkerhetsreserven en sådan kapitalbaspost som inte ska anses vara tillgänglig vid beräkning av den gruppbaserade kapitalbasen?

En säkerhetsreserv som ingår i kapitalbasen och kan täcka solvenskapitalkravet i ett enskilt anknutet försäkringsföretag ska anses utgöra en sådan post i kapitalbasen som inte i praktiken kan göras tillgänglig för att täcka det gruppbaserade solvenskapitalkravet, se artikel 330 i kommissionens delegerade förordning (EU) 2015/35 av den 10 okto ber 2014 om komplettering av Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/138/EG om upptagande och utövande av försäkringsverksamhet (Solvens II).

Summan av säkerhetsreserv och andra poster som inte faktiskt kan göras tillgängliga för övriga företag i gruppen får vid beräkningen av gruppbaserad kapitalbas inte överstiga det enskilda anknutna försäkringsföretagets andel av det gruppbaserade solvenskapitalkravet, se 13 kap. 6-7 §§ Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd (FFFS 2015:8) om försäkringsrörelse (FFFS 2015:8). Företagets andel av det gruppbaserade solvenskapitalkravet beräknas enligt artikel 330.6 i kommissionens delegerade förordning (EU) 2015/35.

Säkerhetsreserven ingår i gruppens avstämningsreserv och för den del som inte bedöms vara tillgängligt kapital på gruppnivå ska avdrag göras under posten Övrig icke tillgänglig kapitalbas på raden/kolumnen R0750/C0060 i kapitalbasblanketten S.23.01.04, se bl. a. kommissionens genomförandeförordning (EU) 2015/2450 av den 2 december 2015. Det innebär att värdet som redovisas på raden R0130, Avstämningsreserv, i samma blankett kommer att påverkas av att ett avdrag har redovisats under posten Övrig icke tillgänglig kapitalbas.

Ska vi rapportera in en XBRL-fil för "ordinarie" Solvens 2-mallarna (QRT) samt en XBRL-fil som även inkluderar den s.k. "ECB add-ons"?

Nej, försäkringsföretag med balansomslutning på mer än fyra miljarder kronor rapporterar endast in en XBRL-fil som inkluderar den så kallade ECB add-ons/ tilläggsuppgifter ECB under följande moduler: qes (kvartal) och aes (år).

Vart skickas frågor om rapportering av tilläggsuppgifter-ECB/ECB add-ons?

Innehållsfrågor respektive ECB Exclusively Validation avseende tilläggsuppgifter-ECB (kompletterande tillsynsrapporterting) ska skickas till Riksbanken: fms@riksbank.se. Frågor av teknisk karaktär om inrapporteringen skickas till: rapportering@fi.se.

Tekniska frågor

Hur skapas XBRL-filerna för kvantitativa rapporter inom Solvens 2?

Rapporterande företag är själva ansvariga för att skapa XBRL-instansfiler som kan tas emot av FI. Det finns ett antal verktyg på marknaden för att skapa och validera XBRL-instansfiler.

Hur gör företag för att ladda upp XBRL-filerna på webbsidan?

XBRL-instansfilen ska rapporteras som en bifogad fil i systemet Periodisk inrapportering via webben. Systemet nås från FI:s hemsida, under länken Rapportera . Inloggning sker med samma rapporteringskort och kortläsare som för gamla systemet Periodisk inrapportering. Vid frågor angående systemet kontakta enheten Rapporteringssystem, rapportering@fi.se.

Hur kan jag testrapportera?

I testfliken kan man testrapportera. För att komma till testfliken loggar man in i Periodisk inrapportering via webb och väljer fliken "Test".

Rapportering inskickad i testfliken genomgår samma valideringskontroller som den ordinarie rapporteringen. När man anser sig vara klar med testarbetet kan rapporten sedan skickas in i den ordinarie rapporteringsmiljön, i fliken Rapporter.

Det är den rapport som skickas in som ordinarie rapportering som Finansinspektionen kommer att granska. Det är viktigt att man skickar in sin rapport, och erhåller godkänt valideringsresultat, i den ordinarie fliken innan FI tillhanda-datum har passerat.

Hur påverkas vi av Eiopas rekommendation om LEI-kod?

Finansinspektionen har beslutat att följa Eiopas rekommendation avseende LEI-koder (Legal Entity Identifier codes) för identifiering av rapporterade företag. 

FI rekommenderar inte någon särskild utgivare utan konstaterar att det finns ett flertal utgivare. Det går bra att vända sig vilken som helst av dessa utgivare då det är ett globalt kodsystem.

Finns den kompletterande tillsynsrapporteringen FFFS 2015:13 i Excel-format?

Ja, se länk till bilagor 2, 4 och 8 i Excel-format.

FFFS 2015:13, bilaga 2

FFFS 2015:13, bilaga 4

FFFS 2015:13, bilaga 8

Övrigt

Vart ska årsredovisningar för understödföreningar (tjänstepensionskassor) skickas?

Årsredovisningar för understödföreningar eller tjänstepensionskassor (enlig UFL 67§) ska senast två månader efter ordinarie föreningsstämma skickas till rapportering@fi.se.

I vilka valutor kan man rapportera till FI:s nya system för periodisk inrapportering?

Rapportering ska göras i redovisningsvalutan SEK eller EUR, dvs ej tusental SEK eller EUR.

Tjänstepensionsföretag

Tekniska frågor

Hur skapas XBRL-filerna för kvantitativa rapporter inom Solvens 2?

Rapporterande företag är själva ansvariga för att skapa XBRL-instansfiler som kan tas emot av FI. Det finns ett antal verktyg på marknaden för att skapa och validera XBRL-instansfiler.

Hur gör företag för att ladda upp XBRL-filerna på webbsidan?

XBRL-instansfilen ska rapporteras som en bifogad fil i systemet Periodisk inrapportering via webben. Systemet nås från FI:s hemsida, under länken Rapportera . Inloggning sker med samma rapporteringskort och kortläsare som för gamla systemet Periodisk inrapportering. Vid frågor angående systemet kontakta enheten Rapporteringssystem, rapportering@fi.se.

Hur kan jag testrapportera?

I testfliken kan man testrapportera. För att komma till testfliken loggar man in i Periodisk inrapportering via webb och väljer fliken "Test".

Rapportering inskickad i testfliken genomgår samma valideringskontroller som den ordinarie rapporteringen. När man anser sig vara klar med testarbetet kan rapporten sedan skickas in i den ordinarie rapporteringsmiljön, i fliken Rapporter.

Det är den rapport som skickas in som ordinarie rapportering som Finansinspektionen kommer att granska. Det är viktigt att man skickar in sin rapport, och erhåller godkänt valideringsresultat, i den ordinarie fliken innan FI tillhanda-datum har passerat.

Hur påverkas vi av Eiopas rekommendation om LEI-kod?

Finansinspektionen har beslutat att följa Eiopas rekommendation avseende LEI-koder (Legal Entity Identifier codes) för identifiering av rapporterade företag. 

FI rekommenderar inte någon särskild utgivare utan konstaterar att det finns ett flertal utgivare. Det går bra att vända sig vilken som helst av dessa utgivare då det är ett globalt kodsystem.

Övrigt

I vilka valutor kan man rapportera till FI:s nya system för periodisk inrapportering?

Rapportering ska göras i redovisningsvalutan SEK eller EUR, dvs ej tusental SEK eller EUR.

Var hittar vi teknisk dokumentation om rapporteringsformat (XBRL, DMP, valideringar m.m.)?

All teknisk dokumentation (även planering för taxonomirelease) är tillgänglig på följande sida på Eiopas webbplats: Supervisory reporting - DPM and XBRL.

Övergångsregler för tjänstepension

Nationell rapportering

Hur ska tjänstepensionsförsäkringar värderas i övergångsregleringen?

Verksamhet som avser tjänstepensionsförsäkringar ska värderas enligt 5 kap. 4-8 § försäkringsrörelselagens (2010:2043) (FRL) lydelse per 2015-12-31. Se punkt 2 i övergångsregleringen till lagen (2015:700) om ändring i försäkringsrörelselagen (2010:2043). Detta framgår också av motivtexten i prop. 2015/16:9 Genomförande av Solvens II-direktivet på försäkringsområdet, Del 1 s. 540, som anger att "tjänstepensionsverksamheten värderas enligt nuvarande solvensregler".

Övergångsregleringen i FRL avseende solvensberäkning hänvisar inte till reglerna i lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag (ÅRFL). ÅRFL / FI:s årsredovisningsföreskrifter medger dessutom en annan värdering i årsredovisningen, se 4 kap. 6 § i FFFS 2015:12, jämfört med FRL:s lydelse per 2015-12-31.

I balansräkningen (SR.02.01.01) i kolumnen för Solvens II-värde (C0010), ska därför Solvens 1-värdet för försäkringstekniska avsättningar avseende tjänstepensionsförsäkringar anges.

Detta innebär att i varje relevant post avseende försäkringstekniska avsättningar i Solvens 2-balansräkningen (S.02.01.01 C0010 Solvens II-värde) kommer att bestå av två "FTA-värden":

  • Solvens 2-värderingen av försäkringstekniska avsättningar (bästa skattning) avseende övrig livförsäkring i enlighet med artikel 77 i Solvens 2 direktivet.
  • FRL 2015-12-31 värdering av försäkringstekniska avsättningar avseende tjänstepensionsförsäkringar enligt aktsamma antaganden i enlighet med 5 kap. FRL:s lydelse per 2015-12-31.


Hur ska förutbetalda anskaffningskostnader hanteras i övergångsregleringen?

Bestämmelserna i 7 kap. FRL:s lydelse per 2015-12-31 om kapitalbas, solvensmarginal och garantibelopp ska tillämpas på verksamhet som avser tjänstepensionsförsäkringar. Se punkt 2 i övergångsregleringen till lagen (2015:700) om ändring i försäkringsrörelselagen (2010:2043).

Dessa bestämmelser innehåller inget avdrag för förutbetalda anskaffningskostnader som därmed får tas upp som en tillgång i verksamheten som avser tjänstepensionsförsäkringar.
För att rapporteringen i Solvens 2 ska bli korrekt ska företaget rapportera denna tillgång som att den tillhör tjänstepensionsverksamheten i posten R0420 Övriga tillgångar som inte visas någon annanstans i SR.02.01.01 C0010 Solvens 2-värde.

Hur ska diskontering ske i övergångsregleringen?

Enligt övergångsregleringen för tjänstepensionsförsäkring, ska de gamla föreskrifterna (FFFS 2013:23) fortsätta att tillämpas vid värdering av FTA för solvensändamål i följande fall:

  1. Försäkringsföretag som enbart bedriver tjänstepensionsverksamhet, eller också har övrig livförsäkringsverksamhet som endast är ringa, ska tillämpa de gamla föreskrifterna på hela verksamheten.
  2. Försäkringsföretag som bedriver både tjänstepensionsverksamhet och övrig livförsäkringsverksamhet som inte är ringa, ska tillämpa de gamla föreskrifterna på den del av verksamheten som avser tjänstepensionsförsäkring.

Bedömningen av ett försäkringsföretags verksamhet enligt 1 och 2 görs per den 1 januari 2016. Om ett försäkringsföretag enligt 1 eller 2 väljer att använda optionen att tillämpa Solvens 2 på hela verksamheten, ska de gamla föreskrifterna inte tillämpas.

Det är dock viktigt att notera att ovanstående endast gäller för solvensändamål. För värdering av försäkringstekniska avsättningar avseende redovisningsändamål ska FFFS 2015:12 tillämpas.

Hur beräknas minimikapitalkravet (MCR) i övergångsregleringen?

Minimikapitalkravet (MCR) i övergångsreglering ska beräknas enligt Solvens 2-regler med följande ändringar:

I det linjära MCR ska bästa skattningen i Solvens 2-balansräkningen för övrig livförsäkring värderas enligt Solvens 2 medan försäkringstekniska avsättningar för tjänstepensioner ska värderas enligt FRL:s lydelse per 2015-12-31.

För solvenskapitalkravsberäkningen (SCR) ska ett teoretiskt kapitalkrav beräknas för tjänstepensionsverksamheten med Solvens 1-regler ("som om det vore ett eget företag"). Det teoretiska kapitalkravet enligt Solvens 1 summeras med SCR från Solvens 2 för övrig livförsäkring i enlighet med artikel 217 i Solvens 2-förordningen ([EU] 2015/35). Företaget får alltså här inte ta hänsyn till eventuella diversifieringseffekter mellan de båda verksamheterna. Det samlade kapitalkravet (dvs. summeringen av respektive verksamhet) ska ingå i formeln för beräkningen av det kombinerade MCR. Det kombinerade MCR beräknas enligt artiklarna 248-249 samt 251 i Solvens 2-förordningen ([EU] 2015/35), där det linjära MCR ska inkludera bästa skattningen i Solvens 2 plus försäkringstekniska avsättningar i Solvens 1, båda netto med ett golv lika med noll.

När rapporteras tjänstepensionsverksamheten i separata fondblanketterna?

Av artikel 18 i rapporteringsförordningen ([EU] 2015/2450) framgår vilka blanketter som avser separata fonder. För tjänstepensionsverksamheten ska blanketterna SR.02.01.01 (artikel 18 1 b), SR.12.01.01 (artikel 18 1 c), SR.17.01.01 (artikel 18 1 d) användas. Dessa blanketter avser årsrapportering. Rapporteringen sker genom att tjänstepensionsverksamhet respektive övrig livförsäkringsverksamhet rapporteras i var sin SR-blankett. Dessutom rapporteras den totala verksamheten i respektive S-blanketter.

Kvartalsvis sker ingen rapportering i separata fonder-blanketter, utan då rapporteras den totala verksamheten i respektive S-blanketter..

Ska det rapporteras in tre olika solvensbalansräkningar, dvs en för tjänstepensionsverksamheten, en för den övriga livförsäkringsverksamheten och en för hela livförsäkringsförsäkringsföretaget?

Ja, det framgår av artikel 9 i rapporteringsförordningen ([EU] 2015/2450) avseende den totala solvensbalansräkningen och artikel 18 avseende en solvensbalansräkning för varje materiell separat fond och en för återstående del.

Beräknas det en total kapitalbas för hela företaget som ska täcka det totala solvenskapitalkravet för hela livförsäkringsförsäkringsföretaget?

Ja, det är den totala medräkningsbara kapitalbasen (på raden R0540 i blankett S.23.01) som ska täcka det totala solvenskapitalkravet för hela företaget.

Överskottet från tjänstepensionsverksamheten ska framgå på egen rad i blanketten för kapitalbas S.23.01. Detta påverkar inte den totala kapitalbasen utan är en upplysning om storleken på överskottet. Rapporteringen av överskottet på en egen rad innebär att övriga rader i kapitalbasen och i specifikationer av kapitalbasen enbart visar den övriga livförsäkringsverksamheten.

Det är även den totala medräkningsbara kapitalbasen (på raden R0550 i blankett S.23.01) som ska täcka det totala minimikapitalkravet för hela företaget.

Hur beräknas det överskott från tjänstepensionsverksamheten som ska redovisas i kapitalbasen?

Överskottet från tjänstepensionsverksamheten beräknas som kapitalbasen i tjänstepensionsverksamheten minskad med solvensmarginalen i tjänstepensionsverksamheten.

Kapitalbasen och solvensmarginalen för tjänstepensions-verksamheten beräknas enligt Solvens 1-regelverket.

Hur ska överskott från tjänstepensionsverksamheten rapporteras?

Blankett S.23.01 Kapitalbas

Överskottet från tjänstepensionsverksamheten rapporteras på raden R0180 (Andra kapitalbasposter som godkänts av tillsynsmyndigheten som primärkapital som ej specificeras ovan) i blankett S.23.01. Överskottet från tjänstepensionsverksamheten rapporteras därmed netto på egen rad.

Blanketterna S.23.02-S.23.04 Specifikationer till kapitalbas

Vid årsrapporteringen finns specifikationer till S.23.01 i form av blanketterna S.23.02-S.23.04. Dessa specifikationer påverkas av att överskott i tjänstepensionsverksamhet (raden R0180 i S.23.01) rapporteras på egen rad och det därmed bara blir den övriga livförsäkringsverksamheten som specificeras på dessa blanketter.

Blankett S.29.01 Belopp med vilket tillgångar överskrider skulder

Överskottet från tjänstepensionsverksamheten rapporteras netto på raden R0110 (Andra kapitalbasposter som godkänts av tillsynsmyndigheten som primärkapital som ej specificeras ovan) i blankett i S.29.01.

Hur ska tjänstepensionsverksamheten rapporteras i de blanketter som avser tillgångar och derivat?

Blanketterna S.06.01, S.06.02, S.08.01, S.08.02, S.09.01 och S.10.01 – tillgångar

I de blanketter som avser tillgångar och derivat (S.06.01, S.06.02, S.08.01, S.08.02, S.09.01 och S.10.01) ska uppgifter som avser tjänstepensionsverk-samheten anges som separata fonder (Ring fenced funds) under C0060 Portfölj och C0070 Fondnummer.

Hur ska försäkringstekniska avsättningar (FTA) för tjänstepensionsverksamheten rapporteras?

FTA för tjänstepensionsverksamheten ska rapporteras på följande rader som avser TP as a whole, raderna R0010, R0020 och R0200. Årsvis sker rapportering av tjänstepensionsverksamhet och övrig livförsäkringsverksamhet i separata blanketter för "separata fonder" SR.12.01.01, och i en blankett S.12.01.01 för hela verksamheten totalt.

I kvartalsrapporteringen ska blankett S.12.01.02 innehålla summan av Solvens 1- och Solvens 2-värden för försäkringstekniska avsättningar. Detta innebär att för kvartal sker ingen rapportering i blanketter för "separata fonder".

Hur beräknas solvenskapitalkravet (SCR) i övergångsregleringen?

SCR i övergångsregleringen utgörs av summan av ett teoretiskt kapitalkrav för tjänstepensionsverksamheten och av SCR enligt Solvens 2-regler för övrig livförsäkringsverksamhet. Det teoretiska kapitalkravet för tjänstepensionsverksamheten beräknas enligt Solvens 1-reglerna om solvensmarginal i 7 kap. FRL:s lydelse per 2015-12-31. Det teoretiska kapitalkravet enligt Solvens 1 summeras med SCR från Solvens 2 för övrig livförsäkringsverksamhet i enlighet med artikel 217 i Solvens 2-förordningen ([EU] 2015/35). Företaget får här inte ta hänsyn till eventuella diversifieringseffekter mellan de båda verksamheterna.

Hur rapporteras solvenskapitalkravet (SCR) i övergångsregleringen?

Det teoretiska kapitalkravet för tjänstepensionsverksamhet rapporteras endast i blanketten S.25.01.01 i cellen R0160/C0100. Ingen rapportering i "separat fond"-blanketter görs för tjänstepensionsverksamhet. Övrig rapportering av SCR i blanketten S.25.01.01 avser övrig livförsäkringsverksamhet. Det sammanlagda kapitalkravet som rapporteras i cellerna R0200/C0100 och R0220/C0100 (det sista också med särskilt beaktande av kapitaltillägg, om tillämpligt) ska utgöra summan av det teoretiska kapitalkravet enligt Solvens 1 för tjänstepensionsverksamhet och SCR enligt Solvens 2 för övrig livförsäkringsverksamhet.

Övrig rapportering av SCR i blanketterna S.25 och S.26 avser övrig livförsäkringsverksamhet.

Hur rapporteras solvenskapitalkravet (SCR) för grupper i övergångsregleringen?

Det teoretiska kapitalkravet för tjänstepensionsverksamhet rapporteras endast i blanketten S.25.01.04 i cellen R0160/C0100. Ingen rapportering i "separat fond"-blanketter görs för tjänstepensionsverksamhet. Övrig rapportering av SCR i blanketterna S.25 och S.26 avser övrig livförsäkringsverksamhet.

Om det i en grupp ingår flera företag som följer övergångsregler för tjänstepension utgör gruppens totala kapitalkrav enligt Solvens 1 summan av de teoretiska kapitalkraven för vart och ett av företagen.

Hur rapporteras minimikapitalkravet (MCR) i övergångsregleringen?

Beräkningen av MCR beskrivs i fråga Hur beräknas minimikapitalkravet (MCR) i övergångsregleringen? och bör läsas för att förstå rapporteringen för MCR.

Företag som tillämpar övergångsregler för tjänstepensionsverksamhet använder blankett S.28.01.01. 

Det linjära MCR rapporteras i cellerna R0200/C0040 och R0300/C0070. De termer som är kopplade till beräkningen av det linjära MCR (se bl.a. artikel 251 i Solvens 2-förordningen ([EU] 2015/35)) ska rapporteras på raderna R0210-R0240/C0050 och den sammanlagda risksumman i cellen R0250/C0060. Detta gäller för företagets totala verksamhet, d.v.s. försäkringsföretagets övrig livförsäkringsverksamhet och dess tjänstepensionsverksamhet.

Uppgiften för det totala solvenskapitalkravet (SCR) ska lämnas på rad R0310/C0070 och värdet ska vara i enlighet med den uppgift som lämnas i blankett S.25. Högsta värdet på MCR lämnas i cell R0320/C0070 och ska utgöra 45% av värdet på det totala SCR. Lägsta värdet på MCR lämnas i cell R0330/C0070 och ska utgöra 25% av värdet på det totala SCR.

Senast granskad: 2020-10-02
Laddar sidan