Bolånerapporter

FI:s bolånerapporten bygger på vår årliga kartläggning av bolånemarknaden. Den beskriver belåningsgrad, skuldsättning, lånevillkor och återbetalningsförmåga hos svenska hushåll.

2024

Räntan pressar högt skuldsatta hushåll

2024-03-07 | Bolån Rapporter Nyheter

Hushållen fortsatte att pressas av både högre räntor och andra kostnader. Det visar FI:s bolånerapport som släpps i dag. I den tittar vi på nya bolånetagare hösten 2023. Vi kan se att antalet nya bolånetagare var färre än tidigare år. Bostadsköparna köpte också billigare bostäder och lånade något mindre pengar. Den totala utlåningen till hushållen har stannat av, men trots detta är hushållens skuldsättning fortsatt hög.

2023

Den svenska bolånemarknaden 2023

Bolånetagare pressas av stigande räntor. Samtidigt har den stora majoriteten av nya bolånetagare fortfarande goda marginaler i sin privatekonomi. Det konstaterar Finansinspektionen i årets bolånerapport som presenteras i dag.

2022

Den svenska bolånemarknaden 2022

De svenska hushållen fortsätter att ta allt större lån. Fler nya bolånetagare än tidigare år hade 2021 både hög skuldkvot och hög belåningsgrad. Högre inflation och stigande räntor, leder till att bolånetagare får mindre marginaler i sin ekonomi. Därmed minskar konsumtionsutrymmet samtidigt som bolånetagares återbetalningsförmåga försämras.

2021

Den svenska bolånemarknaden (2021)

Nya låntagare fortsätter att ta allt större bolån i förhållande till sin inkomst och bostadens värde. Samtidigt har de marginaler för att klara sina lånebetalningar om deras ekonomiska situation försämras.

2020

Den svenska bolånemarknaden (2020)

En fortsatt stor andel av nya bolånetagare har stora skulder i förhållande till sin inkomst eller i förhållande till bostadens värde. Nya bolånetagare 2019 ökade sin genomsnittliga skuldkvot. Även den genomsnittliga belåningsgraden ökade 2019 bland nya bolånetagare. Trenden sedan 2013 med sjunkande belåningsgrader har därmed brutits.

2019

Den svenska bolånemarknaden (2019)

Stora skulder kan innebära risker för såväl enskilda hushåll och banker, den finansiella stabiliteten som den makroekonomiska utvecklingen. Bolåneundersökningen är ett viktigt underlag för bedömningen av riskerna kopplade till hushållens skulder.

2018

Den svenska bolånemarknaden (2018)

För hushåll med nya bolån uppgår skulderna i förhållande till nettoinkomsterna (skuldkvoten) i genomsnitt till 411 procent av nettoinkomsten 2017. Det är en ökning från 402 procent 2016. Det är en fortsatt hög andel nya bolånetagare som har en hög skuld i förhållande till sin inkomst eller i förhållande till sin bostads värde. Dessa hushåll kan komma att förstärka en framtida kris genom att kraftigt dra ner sin konsumtion.

2017

Den svenska bolånemarknaden (2017)

Generellt har nya bolånetagare goda marginaler att klara sina betalningar och de senaste årens utveckling med större marginaler fortsatte 2016. Hushållen har fått en bättre finansiell motståndskraft mot störningar enligt FI:s stresstester. Fler hushåll klarar stigande räntor och ökad arbetslöshet utan att få underskott i sina månadsbetalningar jämfört mot tidigare år.

2016

Den svenska bolånemarknaden 2016

Den genomsnittliga skuldkvoten för hushåll med nya bolån ökade från 387 till 406 procent mellan 2014 och 2015, visar FI:s bolånerapport.

2015

Den svenska bolånemarknaden 2015

FI följer utvecklingen på bostadsmarknaden och hushållens skuldsättning noga och bolåneundersökningen utgör en viktig del av detta arbete. Årets undersökning visar att den genomsnittliga belåningsgraden och skuldkvoten för hushåll med nya bolån var oförändrad mellan 2013 och 2014, trots snabbt stigande bostadspriser.

2014

Den svenska bolånemarknaden 2014

2014-04-10 | Rapporter

För fjärde gången genomför FI en omfattande undersökning av bolånemarknaden. Den är en viktig del i FI:s arbete att analysera utvecklingen av hushållens skuldsättning.

2013

Den svenska bolånemarknaden 2013

FI:s årliga bolåneundersökning bekräftar att bolånetaket fortsätter att fungera. Få hushåll tar lån över taket, det vill säga mer än 85 procent av marknadsvärdet, samtidigt som amorteringsbeteendet har förbättrats hos dem som tar stora lån.

2012

Den svenska bolånemarknaden 2012

Hushållens belåningsgrad för nya lån minskade under 2011, för första gången sedan 2002. Det bekräftas av bankerna i denna bolåneundersökning som också visar att efterfrågan på höga belåningsgrader har minskat sedan bolånetaket infördes för ett år sedan.

2010

Den svenska bolånemarknaden och bankernas kreditgivning

Riskerna för det finansiella systemet som helhet är låga men hushållens höga belåningsgrad oroar. Det är slutsatsen av Finansinspektionens bolåneundersökning.

2009

Bolån liten risk för bankerna (2009:7)

2009-05-15 | Rapporter Bank

Svenska hushålls bostadslån innebär en relativt liten risk för bankerna och den finansiella stabiliteten. Det konstaterar Finansinspektionen i en ny rapport. Däremot finns risker för att enskilda låntagare kan få svårigheter, särskilt om arbetslösheten skulle fortsätta stiga och räntorna samtidigt går upp.

2008

Utvecklingen på bolånemarknaden (2008:6)

Belåningsgraderna ökar och de verkliga amorteringstiderna är långa både i portföljen och i nyutlåningen. Det visar en undersökning som FI publicerar i dag.

2006

Utvecklingen på bolånemarknaden (2006:9)

2006-09-20 | Rapporter Bank

Ökade belåningsgrader, längre amorteringstider och pressade räntemarginaler förstärker riskerna på den svenska bolånemarknaden. Trots den negativa utvecklingen utgör de faktiska nivåerna ännu ingen allvarlig risk för stabiliteten i banksektorn.