Oseriösa investeringsråd från AI eller finfluencers, och löften om snabba vinster från kryptohandel. Det är exempel på konsumentskyddsrisker som har vuxit fram på finansmarknaden på senare tid. Samtidigt kvarstår risker kopplat till bland annat osund kreditgivning och att konsumenter hamnar i finansiellt utanförskap. Det skriver Finansinspektionen i årets konsumentskyddsrapport.
De ekonomiska förutsättningarna för hushållen förbättrades under 2024. Så många som 8 av 10 hushåll valde rörlig ränta, vilket är en högre andel än tidigare år. Men den ekonomiska utvecklingen är osäker. Hushållen behöver ta höjd för att klara fortsatt höga boende- och levnadsomkostnader. Det är några av slutsatserna i årets bolånerapport.
Det ekonomiska läget är osäkert. Att ha ett buffertsparande är ett sätt att skydda din ekonomi om du råkar ut för oväntade händelser och utgifter. Men många har liten eller ingen buffert alls. Det visar en ny rapport från Finansinspektionen.
Mellan åren 2020 och 2023 har antalet låntagare som har en ny obetald skuld hos Kronofogden ökat med 23 procent. Framför allt är det personer som har tagit större konsumtionslån hos så kallade nischbanker som får sådana allvarliga betalningsproblem. Samtidigt hamnar en av tjugo som tar ett lån av ett så kallat snabblåneföretag hos Kronofogden. Det visar en ny analys av Finansinspektionen (FI) och Kronofogden.
FI har i flera rapporter pekat på att många strukturerade produkter är olämpliga för de flesta konsumenter. I en ny analys har FI kartlagt konsumenters investeringar i en typ av strukturerad produkt som kallas autocalls. Analysen visar att autocalls ofta är dyra, förknippade med höga risker och svåra att förstå. I många fall är produkterna också olönsamma för konsumenter.
Allt fler konsumenter utsätts för investeringsbedrägerier. I en rapport till regeringen föreslår FI bland annat ett stärkt förebyggande arbete för att motverka investeringsbedrägerier.
Amorteringskrav, skuldkvoter och tak för belåningsgrad är verktyg för makrotillsyn i Sverige och många andra länder. Men vilka är de potentiella effekterna av dessa låntagarbaserade åtgärder? För att hitta svar på frågan har Finansinspektionen beställt två expertrapporter i ämnet.
När en anhörig avlider kan det vara svårt för efterlevande att veta om de har rätt till ett så kallat efterlevandeskydd eller inte. Det är därför viktigt att den information som efterlevande får är tydlig och lättförståelig. Informationen ser olika ut men det finns många goda exempel. Det visar en ny analys från FI.
Bedrägerier är ett stort och växande samhällsproblem som göder den organiserade brottsligheten. Det är samtidigt konsumenter som står för den övervägande delen av förlusterna och det drabbar främst de äldre. FI konstaterar i en ny rapport att mer behöver göras för att stoppa bedrägerierna och för att skydda konsumenterna på finansmarknaden. FI välkomnar också de viktiga åtgärder som Bankföreningen har aviserat liksom de förslag till nya regelverk som förhandlas inom EU.
Många konsumenter tycker att det är svårt att förstå och jämföra olika ränteerbjudanden från bankerna. FI föreslår nu att konsumenterna ska få tydligare information om bankens genomsnittsränta och information inför att ränterabatter löper ut. Detta kommer göra det enklare för konsumenter att förhandla och jämföra sina ränteerbjudanden och därmed också stärka konsumenternas ställning på bankmarknaden.