Resultat

2022

Låntagarbaserade åtgärder vid hög inflation och stigande räntor

2022-10-14 | Bolån Rapporter Bank

Att ändra eller pausa amorteringskraven är inte en träffsäker eller ändamålsenlig åtgärd för att hjälpa de hushåll som är i mest behov av ekonomiskt stöd för att klara av ökade kostnader. Det är slutsatsen i FI:s utvärdering av hur amorteringskraven påverkar hushåll med lägre inkomster och små marginaler i dagens pressade ekonomiska läge.

Den svenska bolånemarknaden 2022

De svenska hushållen fortsätter att ta allt större lån. Fler nya bolånetagare än tidigare år hade 2021 både hög skuldkvot och hög belåningsgrad. Högre inflation och stigande räntor, leder till att bolånetagare får mindre marginaler i sin ekonomi. Därmed minskar konsumtionsutrymmet samtidigt som bolånetagares återbetalningsförmåga försämras.

2021

FI-analys nr 34: Tillfälligt amorteringsundantag fick nya bolånetagare att låna mer

Det tillfälliga amorteringsundantaget har fått nya bolånetagare att låna nästan 4 procent mer och köpa drygt 1 procent dyrare bostäder. Det visar en ny FI-analys.

Samlad utvärdering av makrotillsynsåtgärder

Sedan 2010 har FI genomfört ett antal makrotillsynsåtgärder som syftat till att öka motståndskraften i det finansiella systemet och dämpa riskerna kopplade till hushållens höga och växande skulder. Bland annat har kapitalkraven på bankerna skärpts, och ett bolånetak och två amorteringskrav har införts. I den här rapporten redovisar vi en samlad utvärdering av dessa åtgärder, med fokus på de åtgärder som via långivare ställer krav på hushållen.

FI-analys 33: Hushållens skulder och motståndskraft i kriser

Att låna kan underlätta för hushåll på många sätt. Samtidigt kan skulderna göra deras konsumtion mer känslig för oväntade förändringar i räntor, inkomster och bostadspriser. Det kan i sin tur påverka hur ekonomin utvecklas i kriser. Men åtgärder som minskar skulderna ökar inte nödvändigtvis alla hushålls motståndskraft. För att bedöma effekten av bolånetagarbaserade åtgärder behöver man därför också se till hushållens hela balansräkningar och inte minst deras likvida tillgångar.

Den svenska bolånemarknaden (2021)

Nya låntagare fortsätter att ta allt större bolån i förhållande till sin inkomst och bostadens värde. Samtidigt har de marginaler för att klara sina lånebetalningar om deras ekonomiska situation försämras.

FI-analys 28: Svenska hushålls likvida tillgångar

Aggregerad statistik indikerar att svenska hushåll har betydande likvida tillgångar i form av kontanter, banksparande, fondandelar och värdepapper. Det sammanlagda värdet motsvarar i dag i genomsnitt nästan 1 miljon kronor per hushåll. Men eftersom sådana ekonomiska buffertar är ojämnt fördelade mellan hushållen är genomsnittet ett dåligt mått för att bedöma risken för större konsumtionsbortfall vid en ekonomisk störning.

2020

FI-analys 26: En makrobaserad kreditförlustmodell

Stora kreditförluster kan göra att annars lönsamma banker går med förlust. FI-analysen beskriver en metod för att skatta hur stora kreditförluster kan bli i ett stressat makroekonomiskt scenario.

FI-analys 25: Ränteavdrag och hushållens lån

Skattereduktionen för ränteutgifter – ränteavdraget gör att hushållen lånar mer, och kan och vill betala mer för bostäder. Det betyder att både skulder och tillgångar ökar hos hushållen, vilket i sin tur kan ha betydelse för stabiliteten i det finansiella systemet. I denna FI-analys beräknar vi effekterna av att ändra ränteavdraget. Vi gör det på grund av den direkta kopplingen mellan ränteavdrag och hushållens lån.

Den svenska bolånemarknaden (2020)

En fortsatt stor andel av nya bolånetagare har stora skulder i förhållande till sin inkomst eller i förhållande till bostadens värde. Nya bolånetagare 2019 ökade sin genomsnittliga skuldkvot. Även den genomsnittliga belåningsgraden ökade 2019 bland nya bolånetagare. Trenden sedan 2013 med sjunkande belåningsgrader har därmed brutits.

Laddar sidan