Finansinspektionen redovisar den specifika kalibreringen av riskfaktorer som har tillämpats vid stresstesten av de största företagens kapitalplaneringsbuffertar 2017.
FI publicerar i dag kapitalkraven för de tio största svenska bankerna och kreditinstituten vid utgången av det tredje kvartalet 2017.
FI publicerar i dag kapitalkraven för de tio största svenska bankerna och kreditinstituten vid utgången av det andra kvartalet 2017.
Finansinspektionen anser att en åtgärd inom pelare 2 är nödvändig som en säkerhetsspärr för att begränsa konsekvenserna för det samlade kreditutbudet vid systemkritisk värdepapperisering. I dag publiceras den metod som FI avser att använda i bedömningen.
Sverige har ett unikt ekonomiskt läge. Det sa Erik Thedéen vid en utfrågning i Finansutskottet i dag.
FI publicerar i dag kapitalkraven för de tio största svenska bankerna och kreditinstituten vid utgången av det första kvartalet 2017.
De svenska regelverken för kapitaltäckning och krishantering är väl utformade för att minska risken för finansiella kriser och säkerställa en effektiv hantering om en kris ändå skulle uppstå. Det skriver Finansinspektionen (FI) och Riksgälden i en gemensam rapport och pekar på att Sverige bör värna den nationella utformningen av bankkraven i kommande EU-förhandlingar.
FI publicerar i dag kapitalkraven för de tio största svenska bankerna och kreditinstituten vid utgången av det fjärde kvartalet 2016.
Enligt kapitaltäckningsdirektivet ska FI se över systemriskbufferten vartannat år. FI har därför bedömt de skäl som ursprungligen angavs vid tillämpningen av en systemriskbuffert på 3 procentenheter på gruppnivå för de fyra storbankerna, Nordea, SEB, Handelsbanken och Swedbank.
FI publicerar i dag kapitalkraven för de tio största svenska bankerna och kreditinstituten vid utgången av det tredje kvartalet 2016.
FI publicerar i dag kapitalkraven för de tio största svenska bankerna och kreditinstituten vid utgången av det andra kvartalet 2016.
FI har nu fattat beslut om den stresstestmetod som ska ligga till grund för att bedöma vilken kapitalplaneringsbuffert de största bankföretagen i Sverige ska ha. Metoden, som beskrivs i en ny promemoria, bygger på det förslag som FI skickade ut för synpunkter den 9 maj i år.
FI publicerar i dag kapitalkraven för de tio största svenska bankerna och kreditinstituten vid utgången av det första kvartalet 2016.
FI har nu fastställt de metoder som kommer att användas i tillsynen av bankernas interna modeller för företagsexponeringar. Bankerna bör fortsättningsvis utgå från att minst vart femte år är ett nedgångsår när de beräknar sannolikheten för fallissemang. Dessutom inför FI ett löptidsgolv på 2,5 år för de banker som använder den avancerade internmetoden.
FI avser att införa löptidsgolv på 2,5 år inom pelare 2 för banker som har tillstånd att använda den så kallade avancerade internmetoden.
FI inför en ny bedömningsmetod för att utvärdera bankernas beräkningar av riskvikter generellt och framför allt för företagsexponeringar.
FI publicerar i dag kapitalkraven för de tio största svenska bankerna och kreditinstituten vid utgången av det fjärde kvartalet 2015.
FI redovisar i dag för första gången de faktiska kapitalkraven för de tio största svenska bankerna och kreditinstituten vid utgången av det tredje kvartalet 2015. Publiceringen syftar till att öka tydligheten kring effekten av FI:s kapitalkrav, inklusive pelare 2.
FI har tidigare publicerat den metod-PM som FI har tagit fram för att identifiera övriga systemviktiga institut (O-SII) och ange vilket kapitalbuffertkrav det innebär. Nu har FI fattat de formella besluten som riktar sig till Sveriges fyra storbanker (Nordea, Svenska Handelsbanken, Skandinaviska Enskilda Banken (SEB) och Swedbank) och som innebär att kapitalbuffertkrav på 2 procent på gruppnivå ska påföras per 1 januari 2016.
FI har beslutat att följa Europeiska bankmyndighetens, Ebas, riktlinjer om hur övriga systemviktiga institut (O-SII) ska identifieras och vilket kapitalbuffertkrav de bör påföras. Finansinspektionen avser att följa riktlinjerna i sin helhet och har meddelat detta till Eba.
FI publicerar i dag kapitalkraven för de tio största svenska bankerna och kreditinstituten vid utgången av det andra kvartalet 2015.
Till Finansiella stabilitetsrådets möte den 15 juni bidrog Finansinspektionen med ett underlag om sin syn på den framtida utformningen av kapitalkraven för de svenska storbankerna.
FI avser att följa Europeiska bankmyndighetens, Ebas, riktlinjer om hur övriga systemviktiga institut (O-SII) ska identifieras och vilket kapitalbuffertkrav de bör påföras.
FI identifierar Nordea Bank som ett globalt systemviktigt företag (G-SII, Global Systemically Important Institution).
FI publicerar i dag kapitalkraven för de tio största svenska bankerna och kreditinstituten vid utgången av det första kvartalet 2015.
FI har nu bestämt de metoder som kommer att användas för att bedöma bankernas kapitalkrav inom pelare 2 för tre betydelsefulla risktyper. Metoderna rör kreditrelaterad koncentrationsrisk, ränterisk i bankboken och pensionsrisk. FI har tagit hänsyn till de yttranden som inkommit på den remisspromemoria som publicerades i december 2014 och gjort vissa förändringar. Promemorian innehåller också en uppdaterad konsekvensanalys.
FI publicerar i dag kapitalkraven för de tio största svenska bankerna och kreditinstituten vid utgången av det fjärde kvartalet 2014.
FI och Riksgälden framför i ett remissvar synpunkter på Financial Stability Boards (FSB) förslag till krav på total förlustabsorberande kapacitet för globalt systemviktiga banker (TLAC).
Finansinspektionen beskriver i en promemoria vilka metoder som FI har för avsikt att använda för att beräkna kapitalkravet för tre viktiga risktyper inom ramen för pelare 2.
FI anser att ett bruttosoliditetskrav kan fylla en viktig funktion för att upprätthålla den finansiella stabiliteten i Sverige som en säkerhetsspärr som sätter ett golv för hur lågt kapitalkravet kan falla relativt bankernas bruttotillgångar.