Det svenska finansiella systemet är stabilt och beredskapen i sektorn har stärkts. Samtidigt fortsätter nya risker att utvecklas. De finansiella företagen måste fortsätta att stärka sin operativa motståndskraft och förmåga att hantera exempelvis cyberhot. Det är några av de slutsatser som Finansinspektionen drar i årets första rapport om finansiell stabilitet och beredskap.
Banker och kreditmarknadsbolag har processer och rutiner för att hantera sina operativa risker, men de kan vidta ytterligare åtgärder för att minska riskerna. Det visar en fördjupad analys som Finansinspektionen har gjort.
Finansinspektionen ska undersöka Nordea Finans Sveriges och Moanks förmåga att identifiera, hantera samt rapportera stora exponeringar.
Under 2025 har stämningsläget bland hushåll och företag gradvis förbättrats. Samtidigt kvarstår en hög osäkerhet i omvärlden, och risktagandet på finansiella marknader har stigit markant. Svenska storbanker och försäkringsbolag är kapitalstarka men den finansiella sektorn behöver växla upp sitt arbete med att stärka den operativa motståndskraften mot cyberrisker och säkerhetshot. Det är några av Finansinspektionens slutsatser i årets andra stabilitetsrapport.
Fastighetsföretagen utgör den största enskilda risken för kreditförluster för bankerna i ett stressat scenario. Men andra branscher bidrar i ett sådant scenario sammantaget till lika stora förluster. Det framgår i ny analys som Finansinspektionen har gjort av hur bankernas kreditförluster kan påverkas vid en makroekonomisk störning.
Finansinspektionen ska undersöka hur Nasdaq Clearing följer säkerhetsskyddsregelverket. Undersökningen omfattar Nasdaq Clearings regelefterlevnad vad det gäller skyldigheten att utreda behovet av säkerhetsskydd i en säkerhetsskyddsanalys.
FI har fattat beslut om att förlänga riskviktsgolven med två år, från den 31 december 2025 till och med den 30 december 2027 för svenska bolån, och från den 30 september 2025 till och med den 29 september 2027 för svenska kommersiella fastigheter.
Omsättningen och antalet aktörer på obligationsmarknaderna har minskat de senaste åren. Handeln med statsobligationer har blivit mer koncentrerad till ett fåtal stora företag, vilket gör marknaden mer sårbar om en störning skulle inträffa. Det framgår av en ny analys av Finansinspektionen (FI).
Osäkerheten om den geopolitiska och ekonomiska utvecklingen är stor och risken för negativa störningar är högre nu jämfört med i höstas. Samtidigt har svenska banker stora kapitalbuffertar och god lönsamhet vilket bygger motståndskraft. Men såväl finansiella företag som hushåll och företag behöver vara redo för att det osäkra läget kan pågå en längre tid. Det är några av våra slutsatser i årets första stabilitetsrapport.
I enlighet med bedömningen i den senaste stabilitetsrapporten, lämnar FI det kontracykliska buffertvärdet oförändrat i första kvartalet. Det buffertvärde på 2 procent som började tillämpas den 22 juni 2023 ska därmed fortsätta att gälla. Det kontracykliska buffertriktvärdet beräknas till 0 procent.