Varje år begär FI in uppgifter från företag som omfattas av penningtvättsregelverket. Dessa uppgifter används som underlag för FI:s riskbaserade tillsyn. Till nästa års periodiska rapportering för penningtvätt har det tillkommit ett antal nya frågeställningar.
Under 2025 har stämningsläget bland hushåll och företag gradvis förbättrats. Samtidigt kvarstår en hög osäkerhet i omvärlden, och risktagandet på finansiella marknader har stigit markant. Svenska storbanker och försäkringsbolag är kapitalstarka men den finansiella sektorn behöver växla upp sitt arbete med att stärka den operativa motståndskraften mot cyberrisker och säkerhetshot. Det är några av Finansinspektionens slutsatser i årets andra stabilitetsrapport.
Enligt Dora-förordningen ska företag som berörs årligen rapportera sitt register med information om kontraktsmässiga arrangemang till Finansinspektionen.
Sedan den 17 januari 2025 gäller Dora-förordningen för rapportering av allvarliga IKT-relaterade incidenter. Finansiella företag som berörs av Dora-förordningen och som står under FI:s tillsyn ska rapportera allvarliga IKT-relaterade incidenter till FI. Utöver den obligatoriska rapporteringen av incidenter finns regler för frivillig rapportering av betydande cyberhot.
Företag med tillstånd av FI att tillhandahålla gräsrotsfinansieringstjänster enligt EU-förordning 2020/1503 är enligt artikel 16.1 skyldiga att varje år lämna en förteckning över projekt som finansierats genom plattformen.
Finansiella företag är skyldiga att rapportera större innehav som exempelvis dotterbolag och andra ägarintressen.
Företag på finansmarknaden ska rapportera finansiella uppgifter till Finansinspektionen. Med uppgifterna som underlag bedömer vi det ekonomiska läget i enskilda företag och på den finansiella marknaden i stort.
Beloppet som bedragarna får med sig från bedrägerier via betaltjänster minskar. Detta tros bero på insatser och ökad medvetenhet bland företag och konsumenter. Samtidigt är antalet bedrägerier kvar på historiskt höga nivåer. Det visar Finansinspektionens statistik. FI uppmanar nu banker och andra betaltjänstleverantörer att fortsätta prioritera arbetet för att skydda sina kunder.
EU-kommissionen har föreslagit ändringar av förordningen om hållbarhetsrelaterade upplysningar (SFDR). Syftet med ändringarna är minska regelbördan för företag och underlätta för investerare att fatta informerade beslut.
En välfungerande obligationsmarknad kräver stabil tillgång till relevant och tillförlitlig prisinformation. Finansinspektionen vill säkerställa att branschens höga ambitionsnivå för transparens kan bevaras när EU-regler ändras. Det konstaterade FI under ett rundabordssamtal som myndigheten anordnade tidigare i veckan.
Finansinspektionen har genomfört en lägesbildsövning med aktörer i den finansiella sektorn. Övningen handlade om att stärka sektorns gemensamma förmåga att snabbt skapa och dela en lägesbild, ett viktigt arbete både i totalförsvarets planering och i situationer där stora störningar drabbar samhället.
För att få bedriva clearingverksamhet krävs tillstånd från FI.
Ett betalningsinstitut som vill tillhandahålla ytterligare betaltjänster utöver de som tidigare har godkänts av FI, ska skicka in en ansökan om utvidgat tillstånd.
Här finns de regler som gäller för clearing och avveckling av betalningar. Ett aktiebolag som har tillstånd att bedriva clearingverksamhet kallas för clearingbolag.
De europeiska tillsynsmyndigheterna (EBA, Esma och Eiopa) har tagit ställning till vilka tredjepartsleverantörer av informations- och kommunikationsteknologi (IKT) som är kritiska i enlighet med de krav som ställs i Dora-förordningen.
Finansiella tjänster som betalningar, lån och sparande behöver fungera i alla lägen. För att stötta beredskapsarbetet i banker och andra finansiella företag har FI tagit fram en planeringsinriktning. Planeringsinriktningen syftar till att tydliggöra hur företagen kan arbeta för att säkra tillgången till de finansiella tjänster som samhället är beroende av i krig.
Finansinspektionen ska undersöka hur Bankgirocentralen BGC AB (Bankgirot) följer säkerhetsskyddsregelverket. Undersökningen omfattar företagets regelefterlevnad för när en annan aktör kan få tillgång till säkerhetskänslig verksamhet.
Finansinspektionen ska undersöka hur Bankgirocentralen BGC AB (Bankgirot) följer säkerhetsskyddsregelverket.
Finansinspektionen välkomnar förslaget om att skyndsamt tillsätta en utredning med uppgiften att utreda de juridiska förutsättningarna för och innehållet i en försörjningsberedskapslag. Enligt FI:s uppfattning bör lämpligen en sådan utredning även analysera principer för ersättning till företag.
I samband med plenarsammanträdet den 22-24 oktober 2025 publicerade Financial Action Task Force (FATF) flera beslut och uttalanden om länder med hög risk för penningtvätt och finansiering av terrorism.
Finansinspektionen har fattat beslut om att tillgångar för en person ska frysas. Detta beslut är baserat på ett beslut om ekonomiska sanktioner som har fattats av en sanktionskommitté under FN:s säkerhetsråd.
Finansinspektionen har fattat beslut om att tillgångar för en person ska frysas. Detta beslut är baserat på ett beslut om ekonomiska sanktioner som har fattats av en sanktionskommitté under FN:s säkerhetsråd.
Finansinspektionen (FI) ger Zimpler AB (Zimpler) en anmärkning och en sanktionsavgift på 3 miljoner kronor för överträdelser av penningtvättsreglerna.
FI har undersökt hur Zimpler AB har följt penningtvättsreglerna.
Nu behöver företag tillstånd för att kunna erbjuda tjänster kopplat till krypto i Sverige. Finansinspektionen uppmanar därför konsumenter att säkerställa att de vänder sig till kryptobolag som ansökt om eller redan fått tillstånd.
Finansinspektionen har lagt ner undersökningen av Rocker, eftersom Rocker inte längre bedriver någon verksamhet som faller under FI:s tillsyn.
Att inte ha tillgång till ett betalkonto innebär stora problem i vardagen. Bankerna behöver fortsätta förbättringsarbetet för att konsumenters tillgång till bankkonto inte ska begränsas mer än nödvändigt. Det fastslår FI i en ny rapport.
Finansinspektionen har fattat beslut om att tillgångar för ett antal fysiska och juridiska personer ska frysas. Detta baseras på beslut om ekonomiska sanktioner som har fattats av en sanktionskommitté under FN:s säkerhetsråd.