Resultat

2021

Den svenska bolånemarknaden (2021)

Nya låntagare fortsätter att ta allt större bolån i förhållande till sin inkomst och bostadens värde. Samtidigt har de marginaler för att klara sina lånebetalningar om deras ekonomiska situation försämras.

FI-analys 30: Internpris på koldioxid – vad och varför?

För att nå klimatmålen i Parisavtalet behöver utsläppen av koldioxid minska. Det mest effektiva sättet att uppnå detta är att höja kostnaden för att släppa ut jämfört med vad som gäller i dag på många håll i världen.

Hållbarhetsrapport 2021 – klimatet i fokus

Finansinspektionen har i uppdrag att arbeta för att det finansiella systemet bidrar till en hållbar utveckling. Hållbarhetsrapporten ger en beskrivning av aktuella frågor inom hållbarhetsområdet som berör den finansiella sektorn och ger exempel på vad FI arbetar med inom området.

Cyberhot och finansiell stabilitet – FI:s roll och uppgifter

På senare tid har ett flertal olika lagförslag och andra initiativ presenterats för att stärka den finansiella sektorns motståndskraft mot cyberattacker. Mot den bakgrunden har Finansinspektionen tagit fram en promemoria som beskriver vilken roll FI har när det gäller att bidra till en hög cybersäkerhet samt hur arbetet för att motverka cyberhot mot den svenska finansiella sektorn ser ut.

Konsumentskyddsrapport 2021

Betalning med faktura eller andra krediterbjudanden är en integrerad del av att handla på nätet. Unga utmärker sig med små marginaler och många påminnelser och inkassokrav. De riskerar tidigt i livet hamna i en besvärlig ekonomisk situation som följer dem en stor del av livet. Osund kreditgivning är en prioriterad konsumentrisk i årets rapport.

FI-analys 27: Icke-finansiella företag och finansiell stabilitet: En beskrivning av sårbarheter

Denna FI-analys beskriver hur sårbarheter från utlåningen till icke-finansiella företag uppstår och varför FI behöver följa dessa för att uppfylla sitt stabilitetsuppdrag.

2020

Redovisning av betalkontodirektivets införande i Sverige

FI konstaterar i en rapport till regeringen att svenska banker överlag infört rutiner för att leva upp till kraven i betaltjänstlagen på att konsumenter ska ha rätt att öppna ett konto med grundläggande funktioner. Samtidigt finns det tecken på brister när det gäller bankernas möten med de konsumenter som vill öppna sådana konton.

Stabiliteten i det finansiella systemet (2020:2)

Pandemin har medfört en djup ekonomisk nedgång, även om en viss återhämtning har inletts. Omfattande stödåtgärder har mildrat de ekonomiska konsekvenserna, och minskat oron på de finansiella marknaderna. Under hösten har smittspridningen ökat och flera länder har infört nya restriktioner, vilket kommer att dämpa den ekonomiska återhämtningen, även om det är osäkert hur mycket.

FI-analys 26: En makrobaserad kreditförlustmodell

Stora kreditförluster kan göra att annars lönsamma banker går med förlust. FI-analysen beskriver en metod för att skatta hur stora kreditförluster kan bli i ett stressat makroekonomiskt scenario.

FI-analys 25: Ränteavdrag och hushållens lån

Skattereduktionen för ränteutgifter – ränteavdraget gör att hushållen lånar mer, och kan och vill betala mer för bostäder. Det betyder att både skulder och tillgångar ökar hos hushållen, vilket i sin tur kan ha betydelse för stabiliteten i det finansiella systemet. I denna FI-analys beräknar vi effekterna av att ändra ränteavdraget. Vi gör det på grund av den direkta kopplingen mellan ränteavdrag och hushållens lån.

FI publicerar den tredje Bankbarometern för 2020

FI presenterar i dag Bankbarometern, en rapport som ger en inblick i den svenska bankmarknaden. I rapporten presenteras siffror på bland annat utlåning, lönsamhet och finansiering fördelat på olika kategorier av banker och kreditmarknadsföretag.

FI-analys 24: Stresstest av bankernas utlåning till fastighetsföretag

Fastighetsföretagen är känsliga för förändringar i räntekostnader och intäkter. Vid en störning kan sårbara fastighetsföretag leda till kreditförluster för bankerna.

FI-analys 23: Kan obligationsmarknaden dämpa kreditcykeln?

Icke-finansiella företags tillgång till krediter är centralt för den finansiella stabiliteten, särskilt under finansiella krisperioder. Under senare år har marknaden för företagsobligationer vuxit stadigt och spelar numera en viktig roll för företagens finansiering. Den här analysen visar att det inte har varit lättare att emittera företagsobligationer i svenska kronor under finansiella krisperioder än att ta banklån. Mönstret avviker från tidigare studier som gjorts om USA och euroområdet.

FI-analys 22: Färre högkostnadskrediter efter nya regler

Efter att bestämmelserna för högkostnadskrediter ändrades 2018 – då bland annat ett räntetak och ett kostnadstak infördes − har sådana krediter minskat kraftigt i omfattning. Det är troligt att reformen inneburit att utbudet av högkostnadskrediter minskat. Det syns också i att flera bolag slutat ge sådana lån.

Svenska lån till konsumtion

Konsumtionslånen växer kraftigt och spelar allt större roll för hushållens ekonomi. De utgör en femtedel av hushållens totala lån men står för över hälften av hushållens lånebetalningar i räntor och amorteringar. Stora lån växer men de minsta lånen växer snabbare. Flera låntagare får betalningsproblem kort efter att lånen beviljats och problemen är större bland unga än äldre, visar FI:s rapport Svenska konsumtionslån.

FI-analys 21: Nya likviditetsindikatorer för räntemarknaden

2020-06-30 | Rapporter Marknad Bank

Den svenska räntemarknaden – som består av obligationsmarknaden, penningmarknaden och räntederivat – är viktig för att staten, kommuner, banker och företag ska kunna finansiera sina verksamheter och hantera risker. Det är därför centralt att förstå hur dessa viktiga marknader fungerar och mer specifikt hur likvida de är. Denna FI-analys presenterar en ny metod för att mäta marknadslikviditet, med fokus på statsobligationer och säkerställda obligationer.

FI-tillsyn 19: Kreditinstitutens hantering av motpartsrisk och CVA

2020-06-26 | Rapporter Marknad Bank

FI har genomfört en undersökning av ett antal kreditinstituts exponering, riskmätning och hantering av motpartsrisker och kreditvärdighetsjusteringsrisker (CVA-risker) kopplade till positioner i finansiella derivat.

FI publicerar den andra Bankbarometern för 2020

FI presenterar i dag en extra utgåva av Bankbarometern för att kunna ge en bild av bankmarknadens utveckling under coronakrisens första skede. I rapporten presenteras siffror på bland annat utlåning, lönsamhet och finansiering fördelat på olika kategorier av banker och kreditmarknadsföretag. Rapporten är deskriptiv och har inte som syfte att bedöma stabiliteten i det svenska banksystemet. Bankbarometern ges vanligtvis ut en gång i halvåret men denna utgåva fokuserar på utvecklingen under första kvartalet 2020.

FI-tillsyn 18: Bankernas kontinuitetshantering

Många banker arbetar aktivt med kontinuitetshantering och har genomfört viktiga åtgärder för att reducera risken för allvarliga avbrott. Samtidigt anser FI att bankerna behöver stärka sin kontinuitetshantering ytterligare. FI förväntar sig att bankerna fortsatt fokuserar på att stärka motståndskraften i sina kritiska funktioner. Denna tillsynsrapport beskriver områden där FI vill se förbättringar.

Stabiliteten i det finansiella systemet (2020:1)

Coronapandemin har medfört en exceptionellt stor påfrestning för realekonomin. Regeringar, centralbanker och myndigheter har vidtagit kraftfulla åtgärder för att mildra krisen. Det har bidragit till att dämpa oron på finansiella marknader. Men vi befinner oss fortfarande mitt i krisen, och osäkerheten framöver är stor.

Laddar sidan