FI-analys

I FI:s rapportserie FI-analys presenteras utredningar och analyser av frågor som är av betydelse för FI:s ansvarsområde. FI-analys ges ut flera gånger om året.

2025

FI-analys 52: Stresstest av bankernas utlåning till icke-finansiella företag

Fastighetsföretagen utgör den största enskilda risken för kreditförluster för bankerna i ett stressat scenario. Men andra branscher bidrar i ett sådant scenario sammantaget till lika stora förluster. Det framgår i ny analys som Finansinspektionen har gjort av hur bankernas kreditförluster kan påverkas vid en makroekonomisk störning.

FI-Analys 51: En modell för hushållens bostadsval

Hushåll som får ökad köpkraft tenderar att välja ett boende med högre standard, framför amorteringar eller sparande. Det framgår i en ny modell som Finansinspektionen har tagit fram.

FI-analys 50: Konsumenter tar mindre risker i oroliga tider

2025-08-13 | Konsument Spara Nyheter

Konsumenter har valt att minska risken i sitt aktiesparande under det senaste året. Risktagandet tenderar dock att öka kraftigt när börsen går upp. Det framgår av ett nytt index som Finansinspektionen har tagit fram. Risktagandeindexet visar hur konsumenters risktagande förändrats i förhållande till marknadens utveckling.

FI-analys 49: Ökad koncentration i handeln på obligationsmarknaderna

Omsättningen och antalet aktörer på obligationsmarknaderna har minskat de senaste åren. Handeln med statsobligationer har blivit mer koncentrerad till ett fåtal stora företag, vilket gör marknaden mer sårbar om en störning skulle inträffa. Det framgår av en ny analys av Finansinspektionen (FI).

FI-analys 48: Allt fler svenskars lån blir skulder hos Kronofogden

2025-02-27 | Låna Konsument Rapporter

Mellan åren 2020 och 2023 har antalet låntagare som har en ny obetald skuld hos Kronofogden ökat med 23 procent. Framför allt är det personer som har tagit större konsumtionslån hos så kallade nischbanker som får sådana allvarliga betalningsproblem. Samtidigt hamnar en av tjugo som tar ett lån av ett så kallat snabblåneföretag hos Kronofogden. Det visar en ny analys av Finansinspektionen (FI) och Kronofogden.

2024

FI-analys 47: Låg risk för en omfattande uttagsanstormning i det svenska banksystemet

2024-11-22 | Rapporter Stabilitet Bank

Den svenska banksektorn har relativt hög motståndskraft avseende de faktorer som orsakade bankoron 2023, då ett flertal banker gick omkull. I de fall svenska banker uppvisar sårbarheter vägs dessa upp av motståndskraft inom andra områden.

FI-analys 46: Autocalls lönar sig dåligt för konsumenter

2024-11-18 | Konsument Spara Rapporter

FI har i flera rapporter pekat på att många strukturerade produkter är olämpliga för de flesta konsumenter. I en ny analys har FI kartlagt konsumenters investeringar i en typ av strukturerad produkt som kallas autocalls. Analysen visar att autocalls ofta är dyra, förknippade med höga risker och svåra att förstå. I många fall är produkterna också olönsamma för konsumenter.

FI-analys 45: Stora risker i små och medelstora fastighetsföretag

2024-05-22 | Rapporter Stabilitet Bank

Många mindre, onoterade fastighetsföretag har en hög belåningsgrad och låg räntetäckningsgrad. Det gör dem sårbara i ett läge med höga räntor och lägre intäkter. I ett sådant scenario skulle de mindre fastighetsföretagen utgöra huvuddelen av bankernas kreditrisker kopplat till fastighetssektorn. Det framgår av en ny FI-analys.

FI-analys nr 44: De flesta har förlorat pengar på att handla med kryptocertifikat

Mer än hälften av de svenskar som handlat med kryptocertifikat under de senaste sex åren har förlorat pengar på sin investering. Detta trots att den underliggande marknaden stigit med uppåt 500 procent under den studerade perioden. Det visar en ny analys från FI som undersöker svenskarnas handel i kryptocertifikat.

2023

FI-analys nr 43: d-SRI: En systemriskindikator för Sverige

2023-12-14 | Rapporter Stabilitet

I den här FI-analysen anpassar vi systemriskindikatorn d-SRI för svenska förhållanden. Indikatorn d-SRI är tänkt att fungera som en varningssignal innan kriser som härstammar från inhemska obalanser uppstår. Den indikerar riskuppbyggnad under åren innan 90-talskrisen, it-kraschen 2000 och finanskrisen 2008. I dagsläget − när vi ser en stramare kreditgivning och lägre tillgångspriser − uppvisar d-SRI tydligt strama finansiella förhållanden.