Kartläggning av marknadsbaserad finansiering i Sverige

Svenska företag finansierar sig i allt högre grad utanför banksektorn. Även för hushåll finns nya möjligheter att ta lån utanför bankerna. Även om det kan finnas fördelar med tillgång till fler finansieringsmöjligheter innebär utvecklingen också nya risker.

Före finanskrisen 2008 stod banker för den största delen av icke-finansiella företags nyupplåning, såväl i Sverige som i EU-området. Efter 2008 har företagens nyupplåning i högre utsträckning skett via kapitalmarknaderna.

Ur ett finansiellt stabilitetsperspektiv kan det finnas fördelar med att företag och hushåll vänder sig utanför banksektorn. Det finns forskning från andra länder som tyder på att kreditutbudet på kapitalmarknaderna kan vara mer stabilt under kriser, jämfört med utbudet från banker.

Men analyser som FI har gjort pekar på att detta inte nödvändigtvis gäller i Sverige. Låg likviditet och transparens på andrahandsmarknaden har sannolikt bidragit till att marknadsfinansiering fungerat dåligt under perioder av ansträngda marknadsförhållanden.

Utvecklingen ger också upphov till nya källor till systemrisker, knutna till likviditetsomvandling i fonder, sammanlänkning och specifika investeringsaktiviteter (till exempel derivathandel) som omfattas av krav på marginalsäkerheter.

I regleringsbrevet för 2022 fick Finansinspektionen (FI) i uppdrag att kartlägga marknadsbaserad finansiering i Sverige. Kartläggningen skulle inkludera marknadens aktörer och deras verksamhet, samt marknadens storlek och utveckling. FI skulle även redovisa vilka sårbarheter och risker, inklusive spridningsrisker, som uppstår i den verksamhet som bedrivs. FI slutredovisar nu uppdraget genom en rapport.