Tillämpning av den kontracykliska kapitalbufferten

I en ny promemoria beskriver Finansinspektionen (FI) de övergripande principerna vid tillämpning av den kontracykliska kapitalbufferten. FI lämnar också den kontracykliska kapitalbufferten oförändrad på 0 procent.

I promemorian Tillämpning av den kontracykliska kapitalbufferten beskriver Finansinspektionen de övergripande principer som ligger till grund för myndighetens val av buffertvärde för den kontracykliska kapitalbufferten. Den kontracykliska kapitalbufferten är ett buffertkrav som är tänkt att variera över tid. Bufferten ska byggas upp när omständigheterna tillåter för att sedan kunna sänkas – till exempel vid finansiella kriser – för att skapa större marginal till andra beslutade kapitalkrav. En större marginal skapar bättre möjligheter för banker att i en kris låna ut till icke-finansiella företag och hushåll och på så sätt upprätthålla kreditutbudet.

En av lärdomarna från förra årets kraftiga nedgång i ekonomin och turbulens på finansiella marknader är vikten av användbara kapitalbuffertar, som kan sänkas för att lätta på kraven på banker. Kriser är i regel svåra att förutse, vilket förra årets utveckling är ett bra exempel på. I Sverige gick vi in i krisen med en hög nivå på den kontracykliska bufferten, vilket möjliggjorde för FI att sänka den och skapa kapitalutrymme för bankerna. Alla länder hade inte byggt upp bufferten och hade därmed inte samma möjlighet att skapa utrymme för banker att upprätthålla kreditutbudet.

För att säkerställa möjligheten att skapa ett kapitalutrymme för svenska banker vid en kris kommer FI fortsättningsvis att tillämpa en positiv neutral nivå på 2 procent.

− Det innebär att vi kommer att sikta på att hålla buffertvärdet på 2 procent under normala perioder, det vill säga även när vi bedömer att kreditgivningen inte är förknippad med högre systemrisker. Det skapar större utrymme att sänka buffertkravet när det inträffar en oförutsedd störning, säger Finansinspektionens generaldirektör Erik Thedéen.

Men den neutrala nivån innebär inte att kravet kommer att vara högre i alla lägen, utan bara när kreditgivningen inte är förknippad med höga systemrisker. FI kommer fortfarande att sätta ett högre buffertkrav än 2 procent om systemriskerna är förhöjda.

Den nuvarande nivån på kapitalbufferten är 0 procent. Det kommer den fortsätta att vara åtminstone fram till tredje kvartalet 2021. Även om vi inte längre har den situation som föranledde sänkningen, är det fortsatt viktigt att bankerna har tillräckligt utrymme för att kunna låna ut till företag och hushåll, i takt med att ekonomin gradvis återhämtar sig från den kraftiga ekonomiska nedgången under våren 2020.


Presstjänst
(Ej sms)