FI-analyser

I FI:s rapportserie FI-analys presenteras utredningar och analyser av frågor som är av betydelse för FI:s ansvarsområde. FI-analys ges ut flera gånger om året.

2022

FI-analys nr 36: Har FI:s riskviktsgolv påverkat bankernas fastighetsutlåning?

I denna FI-analys studerar vi hur riskviktsgolvet påverkat bankernas utlåning till fastighetsföretagen med hjälp av detaljerad utlåningsdata. Syftet är att analysera om riskviktsgolvet har påverkat bankernas räntemarginal och risken i utlåningen. Vi undersöker även hur volymen banklån respektive obligationer till fastighetsföretag har utvecklats före och efter införandet av riskviktsgolvet.

2021

FI-analys 35: Långivarens betydelse för betalningsproblem och skuld hos Kronofogden

Det finns olika typer av långivare. De erbjuder olika typer av lån och har olika hög risktolerans. Risktoleransen syns i deras affärsmodell, som bland annat består av hur de gör sina kreditprövningar. Det finns även olika typer av låntagare. Vissa efterfrågar små lån och andra efterfrågar stora lån. Både långivarens kreditprövning och låntagarens återbetalningsförmåga är ofta bättre vid stora lån. De små lånen står för en hög andel av tidiga betalningsproblem – påminnelser och inkassokrav. Men små lån kan låntagaren ofta betala tillbaka innan de blir en skuld hos Kronofogden.

FI-analys nr 34: Tillfälligt amorteringsundantag fick nya bolånetagare att låna mer

Det tillfälliga amorteringsundantaget har fått nya bolånetagare att låna nästan 4 procent mer och köpa drygt 1 procent dyrare bostäder. Det visar en ny FI-analys.

FI-analys 33: Hushållens skulder och motståndskraft i kriser

Att låna kan underlätta för hushåll på många sätt. Samtidigt kan skulderna göra deras konsumtion mer känslig för oväntade förändringar i räntor, inkomster och bostadspriser. Det kan i sin tur påverka hur ekonomin utvecklas i kriser. Men åtgärder som minskar skulderna ökar inte nödvändigtvis alla hushålls motståndskraft. För att bedöma effekten av bolånetagarbaserade åtgärder behöver man därför också se till hushållens hela balansräkningar och inte minst deras likvida tillgångar.

FI-analys 32: Lån, betalningsproblem och skuld hos Kronofogden

Lån och andra skulder har betydelse för betalningsproblem. Denna analys fokuserar på lånens betydelse för enskilda personers betalningsproblem. Personer med låg inkomst utgör en hög andel av de som har betalningsproblem. Det gäller både skulder som har sitt ursprung i lån och andra skulder. Och betalningsproblem börjar ofta med livshändelser, som arbetslöshet eller sjukdom.

FI-analys 31: Storbankernas finansieringsstruktur – historiska trender

2021-05-11 | Rapporter Bank

Den här FI-analysen redogör för de svenska storbankernas finansieringsstruktur under perioden 2002–2019. Analysperioden omfattar således inte den pågående pandemin och dess påverkan på finansmarknaderna via centralbankers och tillsynsmyndigheters olika stödprogram.

FI-analys 30: Internpris på koldioxid – vad och varför?

För att nå klimatmålen i Parisavtalet behöver utsläppen av koldioxid minska. Det mest effektiva sättet att uppnå detta är att höja kostnaden för att släppa ut jämfört med vad som gäller i dag på många håll i världen.

FI-analys 29: Varför får vissa konsumtionslånetagare betalningsproblem?

Unga låntagare och de med låg inkomst löper högre risk att få betalningsproblem när de tar konsumtionslån. Samtidigt minskar risken om långivarna gör ordentliga kreditprövningar. Det visar en ny analys från Finansinspektionen (FI).

FI-analys 28: Svenska hushålls likvida tillgångar

Aggregerad statistik indikerar att svenska hushåll har betydande likvida tillgångar i form av kontanter, banksparande, fondandelar och värdepapper. Det sammanlagda värdet motsvarar i dag i genomsnitt nästan 1 miljon kronor per hushåll. Men eftersom sådana ekonomiska buffertar är ojämnt fördelade mellan hushållen är genomsnittet ett dåligt mått för att bedöma risken för större konsumtionsbortfall vid en ekonomisk störning.

FI-analys 27: Icke-finansiella företag och finansiell stabilitet: En beskrivning av sårbarheter

Denna FI-analys beskriver hur sårbarheter från utlåningen till icke-finansiella företag uppstår och varför FI behöver följa dessa för att uppfylla sitt stabilitetsuppdrag.

2020

FI-analys 26: En makrobaserad kreditförlustmodell

Stora kreditförluster kan göra att annars lönsamma banker går med förlust. FI-analysen beskriver en metod för att skatta hur stora kreditförluster kan bli i ett stressat makroekonomiskt scenario.

FI-analys 25: Ränteavdrag och hushållens lån

Skattereduktionen för ränteutgifter – ränteavdraget gör att hushållen lånar mer, och kan och vill betala mer för bostäder. Det betyder att både skulder och tillgångar ökar hos hushållen, vilket i sin tur kan ha betydelse för stabiliteten i det finansiella systemet. I denna FI-analys beräknar vi effekterna av att ändra ränteavdraget. Vi gör det på grund av den direkta kopplingen mellan ränteavdrag och hushållens lån.

FI-analys 24: Stresstest av bankernas utlåning till fastighetsföretag

Fastighetsföretagen är känsliga för förändringar i räntekostnader och intäkter. Vid en störning kan sårbara fastighetsföretag leda till kreditförluster för bankerna.

FI-analys 23: Kan obligationsmarknaden dämpa kreditcykeln?

Icke-finansiella företags tillgång till krediter är centralt för den finansiella stabiliteten, särskilt under finansiella krisperioder. Under senare år har marknaden för företagsobligationer vuxit stadigt och spelar numera en viktig roll för företagens finansiering. Den här analysen visar att det inte har varit lättare att emittera företagsobligationer i svenska kronor under finansiella krisperioder än att ta banklån. Mönstret avviker från tidigare studier som gjorts om USA och euroområdet.

FI-analys 22: Färre högkostnadskrediter efter nya regler

Efter att bestämmelserna för högkostnadskrediter ändrades 2018 – då bland annat ett räntetak och ett kostnadstak infördes − har sådana krediter minskat kraftigt i omfattning. Det är troligt att reformen inneburit att utbudet av högkostnadskrediter minskat. Det syns också i att flera bolag slutat ge sådana lån.

FI-analys 21: Nya likviditetsindikatorer för räntemarknaden

2020-06-30 | Rapporter Marknad Bank

Den svenska räntemarknaden – som består av obligationsmarknaden, penningmarknaden och räntederivat – är viktig för att staten, kommuner, banker och företag ska kunna finansiera sina verksamheter och hantera risker. Det är därför centralt att förstå hur dessa viktiga marknader fungerar och mer specifikt hur likvida de är. Denna FI-analys presenterar en ny metod för att mäta marknadslikviditet, med fokus på statsobligationer och säkerställda obligationer.

2019

FI-analys 20: Tilläggslånen minskar efter amorteringskrav

Hushållens benägenhet att använda bolån för andra ändamål än bostadsköp har minskat till följd av amorteringskraven.

FI-analys 19: Unga vuxnas ställning på bostadsmarknaden

Denna FI-analys visar att den huvudsakliga orsaken till att unga har svårare att köpa en bostad är de stigande bostadspriserna.

FI-analys 18: Svenska riskpremier och penningpolitik

En oordnad och abrupt ökning av internationella marknadsräntor kan leda till signifikant högre löptids- och aktieriskpremier i Sverige. Det visar en analys som FI gjort.

FI-analys 17: Färre sårbara hushåll efter skärpt amorteringskrav

Det skärpta amorteringskravet har fått hushåll som tar nya bolån att ändra sitt beteende och att effekterna går i den riktning som FI avsett, det framgår av denna FI-analys.

Laddar sidan