Erik Thedéen: De ekonomiska konsekvenserna av coronaviruset

Få kunde förutse coronakrisen, men det finansiella regelverket är flexibelt och tänkt att klara av även oväntade påfrestningar. Robusta kapitalkrav gör att svenska finansiella företag har god motståndskraft. De har därmed möjlighet att bidra till att värna samhällsekonomin genom att fortsätta erbjuda lån och andra tjänster till hushåll och företag. Tiden att använda den möjligheten är nu, sa generaldirektör Erik Thedéen i dag på ett webbseminarium anordnat av Nationalekonomiska föreningen.

  • Datum: 2020-03-30
  • Talare: FI:s generaldirektör Erik Thedéen
  • Möte: Webbseminarium ordnat av Nationalekonomiska föreningen

Från FI:s sida har vi sedan länge talat om vikten av motståndskraft. Då syftar vi bland annat på vikten av det inte byggs upp för stora skulder i ekonomin, något som motiverat att vi infört amorteringskrav på bolån. Vi syftar även på det finansiella systemets och de enskilda finansföretagens förmåga att fortsätta sin samhällsviktiga verksamhet även om de utsätts för störningar. Och vi brukar peka på vikten av att ha motståndskraft även mot oförutsedda och till och med oförutsebara händelser. Det har varit en utgångspunkt när FI har verkat för att banker, försäkringsföretag m.fl. ska ha tillräckligt med kapital och buffertar.

Nu har något oförutsebart inträffat. Ekonomier över hela världen har stannat upp. Efterfrågan på varor och tjänster faller snabbt. Människor och företag förlorar inkomster. Detta motiverar kraftfulla motåtgärder, framför allt inom finanspolitiken, för att hjälpa hushåll och företag att brygga över perioden med låga inkomster. Men det är oundvikligt att en chock som denna även får följder för finansiella företag. Motståndskraften prövas som kanske aldrig tidigare.

Läget är annorlunda än under den globala finanskrisen 2008–2009. Då var det kriser i finansiella företag som smittade av sig på resten av ekonomin. Nu är det ekonomin i stort som krisar. Det finansiella systemets roll är att hjälpa till att motverka den krisen, både för sin egen skull och för samhällets.

En central uppgift för FI i detta läge att se till att de buffertar som finns i företagen kan användas på det sätt som är tänkt. Det vill säga till att säkerställa att finansiella företag fortsätter att ge hushåll och företag tillgång till viktiga tjänster. Bland det FI gjort hittills kan nämnas att vi:

  • Ökat bankers kapacitet att ge lån genom att sänka det kontracykliska kapitalkravet till noll.
  • Uppmanat banker och kreditmarknadsföretag att inte betala aktieutdelningar utan i stället behålla kapitalet i verksamheten för att värna motståndskraften och utlåningskapaciteten.
  • Uppmanat försäkringsföretag och tjänstepensionskassor att använda sina kapitalbuffertar för att undvika kortsiktiga omfördelningar av sina placeringar.
  • Påmint om att reglerna för bolån är flexibla, inte minst genom att banker kan ge undantag från amorteringskraven om låntagare får lägre inkomster till följd av coronavirusets spridning. Vi har även sagt att läget motiverar att bankerna är generösa i sin tillämpning av reglerna.

På internationell nivå tas liknande initiativ. Bland annat har Basel-kommittén (där FI deltar) beslutat att skjuta på ikraftträdandet av nya kapitalregler för banker för att öka kapaciteten att motverka coronakrisen. Även inom EU betonar tillsynsmyndigheterna utrymmet för flexibilitet.

Detta är några av våra åtgärder så här långt. Läget i finansmarknaderna har till synes stabiliserats något de senaste dagarna, men osäkerheten är stor. FI står berett att – på egen hand och i samverkan med internationella regelgivare och andra tillsynsmyndigheter – framöver göra det som krävs för att tillvarata flexibiliteten i regelverken.

Åtgärder inom det finansiella regelverket och tillsynen kompletterar stödet till bankers finansiering som Riksbanken lämnar och de garantier m.m. som riksdagen beslutat om för att stötta företag och hushåll. Det ligger nu på banker och andra finansiella företag att använda den flexibilitet som regelverket ger för att bland annat ta till vara de extra stödåtgärderna. I detta ligger en utmaning. Men ett är säkert: Tiden att använda kapitalet är nu. Och genom att enskilda företag gör detta, minskar de riskerna både för sig själva och för samhällsekonomin. En kris som denna ställer krav på att alla delar av samhället samverkar.

Laddar sidan