Finansinspektionen kommer att titta extra på hur livförsäkringsföretag räknar ut sitt kapitalkrav när de återförsäkrar sig för risken för att många av deras kunder avslutar sina försäkringar, så kallad massannullation.
FI har uppmärksammat att flera svenska livförsäkringsföretag tecknat återförsäkringsavtal för att delvis överföra risken för förluster på grund av massannullation till ett eller flera återförsäkringsföretag. Med stöd i sådana återförsäkringsavtal har företagen, som beräknar sina solvenskapitalkrav enligt standardformeln, sänkt sina kapitalkrav för massannullation kraftigt.
Kapitalkravet för massannullation är ofta en av de största komponenterna i kapitalkravet för livförsäkringsrisk enligt standardformeln. Det är därför viktigt att sänkningen av kapitalkravet motsvarar den faktiska risköverföringen.
Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten (Eiopa) har publicerat ett yttrande (opinion) om riskreduceringstekniker, där Eiopa uppmanar tillsynsmyndigheterna i EU:s medlemsländer att utreda hur riskreduceringstekniker påverkar försäkringsföretagens solvenskapitalkrav. Enligt Eiopa bör myndigheterna bland annat se om riskreduceringsteknikerna ger en faktisk överföring av risk. Enligt Eiopa är återförsäkring av risk för massannullation ett exempel på en sådan riskreduceringsteknik som tillsynsmyndigheterna bör titta närmare på.
FI avser att fokusera på denna typ av återförsäkring. Vi kommer att fästa särskild vikt vid om återförsäkringen innebär en effektiv överföring av risk och hur den kan påverka beräkningen av försäkringstekniska avsättningar och solvenskapitalkravet enligt standardformeln.
De krav som gäller i sammanhanget finns beskrivna i försäkringsrörelselagen, Solvens 2-förordningen och i Finansinspektionens föreskrifter (FFFS 2015:8) om försäkringsrörelse.