FI har fattat beslut om att förlänga riskviktsgolvet med två år från den 31 december 2023 till och med den 30 december 2025.
De svenska företagsgrupperna SEB, Handelsbanken, Swedbank och Nordea Hypotek kvarstår som övriga systemviktiga företag och ska enligt tidigare beslut hålla en O-SII-buffert på 1 procent.
De fem största svenska bankerna visar motståndskraft och har förmåga att klara av ett kraftigt försämrat marknadsläge. Det visar det stresstest som har samordnats av Europeiska bankmyndigheten (EBA).
Finansinspektionen tillstyrker promemorians förslag.
Finansinspektionen har sedan 2018 identifierat Nordea Hypotek AB som ett övrigt systemviktigt institut (O-SII). I år är det emellertid första gången som FI ställer krav på Nordea Hypotek AB att hålla en extra kapitalbuffert som övrigt systemviktigt institut.
FI har meddelat Europeiska bankmyndigheten (EBA) att FI kommer att följa EBA:s riktlinjer (EBA/GL/2021/11) om hur den närmare specificeringen av de kvalitativa och kvantitativa indikatorerna i institutens återhämtningsplaner ska göras. FI kommer att följa riktlinjerna när de blir tillämpliga från och med den 14 februari 2022.
EU-kommissionen kommer inte att invända mot FI:s avsikt att förlänga det nuvarande riskviktsgolvet för svenska bolån. Det innebär att FI får införa denna åtgärd.
I en promemoria presenterar FI resultatet tillsynskategoriseringen för 2022 av banker och kreditmarknadsföretag samt av utländska kreditinstituts svenska filialer.
De tre företagsgrupperna Skandinaviska Enskilda Banken, Svenska Handelsbanken och Swedbank samt Nordea Hypotek kvarstår som övriga systemviktiga företag när FI publicerar 2021 års lista med beräkningar av företags systemvikt i enlighet med Europeiska bankmyndighetens riktlinjer.
FI har underrättat Europeiska bankmyndigheten (EBA) att vi avser att tillämpa EBA:s riktlinjer för angivande och offentliggörande av systemviktiga indikatorer för banker i enlighet med artikel 16.3 i direktiv 2020/14/EU.
FI har underrättat Europeiska bankmyndigheten (EBA) att vi avser att tillämpa EBA:s riktlinjer för lämpliga undergrupper av sektorexponeringar för vilka behöriga eller utsedda myndigheter får tillämpa en systemriskbuffert i enlighet med artikel 133.5 f i direktiv 2013/36/EU.
Finansinspektionen presenterar här en ny pelare 2-metod för att bedöma kapitalpåslaget för marknadsrisker i övrig verksamhet.
FI har fattat beslut om att förlänga riskviktsgolvet med ett år, från den 30 december 2020 till och med den 30 december 2021.
EU-kommissionen kommer inte att invända mot FI:s avsikt att förlänga det nuvarande riskviktsgolvet för svenska bolån. Det innebär att FI får införa denna åtgärd.
I en promemoria presenterar FI resultatet av tillsynskategoriseringen för 2021 av banker och kreditmarknadsföretag samt av utländska kreditinstituts svenska filialer.
FI har inom ramen för artikel 458 i tillsynsförordningen underrättat Europaparlamentet, ministerrådet, EU-kommissionen, Europeiska systemrisknämnden (ESRB) och Europeiska bankmyndigheten (EBA) att FI har för avsikt att förlänga det nuvarande riskviktsgolvet för svenska bolån.
De tre företagsgrupperna Skandinaviska Enskilda Banken, Svenska Handelsbanken och Swedbank AB samt Nordea Hypotek AB kvarstår som övriga systemviktiga företag (O-SII) när Finansinspektionen (FI) publicerar 2020 års lista med beräkningar av företags och företagsgruppers systemvikt i enlighet med Europeiska bankmyndighetens (EBA) riktlinjer.
Finansinspektionen (FI) presenterar här ett förslag på en ny pelare 2-metod för att bedöma kapitalpåslaget för marknadsrisker utanför handelslagret.
FI vill under rådande omständigheter klargöra att myndigheten kommer att tillfälligt tillåta att banker underskrider kravet på likviditetstäckningskvot (LCR) för enskild valuta och för totala valutor.
Finansinspektionen vill i förhållande till den rapport som Europeiska Bankmyndigheten (EBA) publicerade i augusti göra ett förtydligande kring vilken effekt reviderade Baselregler kan få för svenska banker. Ökningen i primärkapitalkrav skulle enligt FI:s beräkningar bli cirka 30 procent i stället för 53 procent – vilket anges i rapporten från EBA – med samma antaganden och metodik som EBA använt, men utöver det med hänsyn tagen till det riskvägda beloppet för det nuvarande riskviktsgolvet för svenska bolån.
De tre företagsgrupperna Skandinaviska Enskilda Banken, Svenska Handelsbanken och Swedbank AB samt Nordea Hypotek AB kvarstår som övriga systemviktiga företag (O-SII) när Finansinspektionen (FI) publicerar 2019 års lista med beräkningar av företags och företagsgruppers systemvikt i enlighet med Europeiska bankmyndighetens (EBA) riktlinjer.
Denna promemoria är en uppdaterad version av FI Dnr 16-13938 och redogör för hur Finansinspektionen delar in kreditinstitut som står under FI:s tillsyn i olika tillsynskategorier. Promemorian har kompletterats med en beskrivning av motsvarande klassificering av svenska filialer till kreditinstitut i andra EES-länder, vilka också står under FI:s tillsyn.
I en promemoria presenterar FI resultatet av tillsynskategoriseringen för 2020 av banker och kreditmarknadsföretag samt av utländska kreditinstituts svenska filialer.
De svenska storbankerna visar motståndskraft och har förmåga att klara av ett kraftigt försämrat marknadsläge. Det visar det stresstest som Europeiska bankmyndigheten (EBA) gjort, där de svenska storbankerna ingår.
FI har identifierat Nordea Hypotek AB som ett övrigt systemviktigt företag i Sverige. Däremot har FI valt att inte påföra bolaget något extra buffertkrav i egenskap av övrigt systemviktigt företag eftersom det kommer att omfattas av den kapitalbuffert för övriga systemviktiga företag som den finska tillsynsmyndigheten ålägger Nordea Bank Abp på gruppnivå.
FI har tillsynskategoriserat de svenska kreditinstituten för 2019. Genom tillsynskategoriseringen tillämpar FI den europeiska banktillsynsmyndighetens (EBA) riktlinjer.
FI har i år identifierat Skandinaviska Enskilda Banken AB, Svenska Handelsbanken AB, Swedbank AB och Nordea Hypotek AB som övriga systemviktiga företag i Sverige.
FI:s styrelse har beslutat att ändra metoden för tillämpningen av det nuvarande riskviktsgolvet för svenska bolån som i dag tillämpas i pelare 2 genom att ersätta det med motsvarande krav inom ramen för artikel 458 i tillsynsförordningen. Ändringen träder i kraft från och med 31 december 2018.
EU-kommissionen har beslutat om att inte föreslå EU-rådet att avvisa FI:s förslag att ändra metoden för tillämpningen av det nuvarande riskviktsgolvet för svenska bolån. Det innebär att åtgärden får införas i Sverige.
Europeiska systemrisknämnden (ESRB) och Europeiska bankmyndigheten (EBA) har överlämnat sina yttranden till EU-rådet, EU-kommissionen och FI om FI:s avsikt att ändra metoden för tillämpningen av det nuvarande riskviktsgolvet för svenska bolån.